Miljö- och klimat bör synas tydligare i nya CAP

Natur och Miljö anser att miljö- och klimatåtgärder behöver införlivas med jordbruket för att kunna producera hållbar mat. Målet om att garantera lönsamheten innan man kan satsa på miljö- och klimatåtgärder är fel förhållningssätt då de inte kan ses som åtskiljt från jordbruket.

Man måste avstå nedskärningen av miljöersättningarna och allokera tillräckligt med finansiering till effektiva miljöåtgärder. Natur och Miljö anser att de effektiva miljöåtgärderna kunde verkställas genom att öka miljöåtgärdernas omfattning, lönsamhet och attraktivitet med att öka finansieringen för dessa. Åtgärder för att minska på utsläppen från jordbruket kunde vara t.ex. odling av fånggrödor och växttäcke för vintern. Flera konkreta miljöåtgärder beskrivs bl.a. i publikationen Färdplan för ett hållbart jordbruk.

Utkastet saknar tillräckligt tydliga miljömål

Med CAP-planen borde man sträva till tydliga miljömål, men det syns inte i nuvarande plan.

Det har exempelvis inte angivits några kvantitativa krav till minskningen av växtskyddsmedel och gödsel vilket skulle gynna ytvattnens tillstånd. Minimikravet för buffertremsor vid sluttande åkrar bör höjas till minst 5 meter då de annars inte nödvändigtvis förhindrar avrinningen av näringsämnen till närliggande vattendrag. Man borde även tillåta träd och buskar vid dikeskanter, på skyddsremsor och -zoner, eftersom det kunde bidra till att minska näringsavrinningen samt gynna den biologiska mångfalden.

Utkastets åtgärder för minskningen av utsläpp från torvmarker är inte heller tillräckliga. Åtgärderna bör uppmuntra odlarna till att i första hand ta bort torvmarksåkrar från jordbruksanvändning och i mån av möjlighet återställa dem med finansiellt stöd. Men exempelvis kunde våtmarksodling på torvmarker även minska betydligt på växthusgasutsläppen. Med tanke på klimatåtgärder bör det sättas tillräckligt stränga villkor på nya torvmarksåkrar så att det klart styr till mindre röjning av dem.

Kostens klimatpåverkan ska lyftas mera centralt

Konsumtionen av kött förblir i skuggan av beskrivningarna om matsvinn i planutkastet. Det är viktigt att identifiera att klimatpåverkan och övergödningspotentialen från konsumenternas matsvinn är en så liten del av hela kosten att matsvinnsåtgärderna där har ringa verkan (Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminta 2019, RuokaMinimi-hanke, s. 56). I samma publikation konstateras (s. 54) att en nedgång till häften eller en tredjedel av konsumenternas nuvarande köttkonsumtion däremot kunde bidra till en 15-20 % minskning av kostens klimatpåverkan.

En minskning av köttkonsumtionen kan också möjliggöra produktionsmetoder som bidrar positivt till produktionsdjurens välmående, exempelvis genom beaktande av djurens artspecifika beteende.

Natur och Miljö föreslår därmed att en minskning av köttkonsumtionen ska lyftas till en centralare roll i de gemensamma målsättningarna.

Utgångspunkten för miljöåtgärder inom CAP-planen borde vara mångårighet och siktet ska ligga långt i framtiden. Mat som produceras ekologiskt hållbart är på lång sikt även ekonomiskt och socialt hållbart efter det bidrar till bättre riskhantering i matproduktionen.

Natur och Miljös utförliga utlåtande om planutkastet finns i sin helhet i webbportalen utlåtande.fi.

Innehållet i CAP-planen vidareutvecklas på basis av remissbehandlingen. Utkastet har utarbetats på basis av utkasten till EU-förordningar. Efter statsrådets godkännande ska CAP-planen lämnas till Europeiska kommissionen i december 2021 för att inleda förhandlingar om att godkänna planen. Den nya perioden börjar den 1 januari 2023.

Mera information
Henna Björkqvist, ordförande för Natur och Miljö
ordforande (at) naturochmiljo.fi

Taggar