Den nya strategin för biologisk mångfald prioriterar inte hyggesfritt skogsbruk

Diarienummer: VN/21836/2021
Natur och Miljö tackar Miljöministeriet för möjligheten att ge ett utlåtande om utkastet till ny nationell strategi för biologisk mångfald fram till 2035. Här är våra kapitelspecifika kommentarer.

2.4. Förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringen går hand i hand
Natur och Miljö välkomnar den utförliga och utmärkta beskrivningen om behovet att samordna åtgärder mot förlust av biologisk mångfald och klimatförändringarna.

Speciellt meningen ”Konsekvenserna för den biologiska mångfalden måste beaktas speciellt vid planeringen av åtgärder som syftar till att hejda klimatförändringen” är mycket viktig. Vår förhoppning är att nationella strategier för klimat och biologisk mångfald skulle sammanföras till en helhet, så att inte den viktiga kopplingen tappas bort i praktiken.

3.2. Specifika mål
Avsnittet saknar förebyggande av överdriven avverkning av skog. Skogscentralens utredning från december 2022 gällande första gallringar av skog i mellersta Finland fann mycket att påpeka. Skogsvårdsrekommendationerna, som är frivilliga, hade inte uppfyllts i ett enda av de 86 undersökta fallen, och trenden har varit långvarig. Resultaten borde förplikta till en ordentlig omvärdering av rådande skogsbruksmetoder. Den första gallringen är viktig för skogens fortsatta utveckling.

Natur och Miljö ser ett akut behov för utökat ekosystembaserat skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk) och färre stora kalhyggen. Det gynnar inte bara den biologiska mångfalden i skogen utan också den genetiska mångfalden för träden (främst p.g.a. självsådd).

Utöver det här är det bra med ökad mängd dödved i skogen, fastän målet om minst 10 kubikmeter dödved per hektar är mycket i underkant av vad som krävs för att upprätthålla skogarnas biologiska mångfald.

Minst 10 kubik per hektar är estimerat att vara tillräckligt endast för de allra minst krävande arterna. Sällsynta arter av nedbrytande svampar förekommer mycket sällan i skogar som har mindre än 20 kubikmeter död ved per hektar. 30 kubik per hektar är ett bra mål för att upprätthålla vår biologiska mångfald. I strategin lyfts glädjande nog skogsskyddet upp betydligt bättre än i klimatstrategin

Det vore viktigt att tydligare också lyfta fram markanvändningens betydelse gällande byggande, både i tätorter och i skogsområden, splittrande av livsmiljöer och ekologiska korridorer. Region- general- och detaljplaneringen spelar en avgörande roll både för bevarande och stärkande av den biologiska mångfalden också utanför särskilda skyddsområden, vilket vore allt viktigare att också beakta.

I utkastet till strategi anges att stopp av naturförlust och stärkt biologisk mångfald måste stärkas i allt lagberedande arbete och inom alla förvaltningsområden. Det här förutsätter rådgivning och utbildning som möjliggör mera omfattande utvärderingar av lagberedningens påverkan på biologisk mångfald och arters livsmiljöer.

3.3.3. Förbättra livsmiljöernas kvalitet
En brist i detta kapitel är att man inte definierar ens en ungefärlig ålder för “stora, gamla träd”. Ett stort gammalt träd kan betyda väldigt olika ålder beroende på om referensramen är dagens ekonomiskogsbruk där träden anses gamla vid 80 år, eller en I dag sällsynt gammal naturskog med flera hundra år gamla träd där biologisk mångfald möjliggörs. Det senare synsättet är förstås att föredra som definition.

Sidan 33: "Under strategiperioden eftersträvas en ökad betesgång inom jordbruket."

Detta mål är alltför ospecificerat. Cirka 30 procent av nötkreaturen är inomhus året runt I dagens Finland så det vore givetvis bättre för mångfalden att de åtminstone fick gå på vallbete. Det borde tilläggas att speciellt naturbetesgången bör ökas då detta gynnar den biologiska mångfalden mest. Stöd för jordbrukare att upprätthålla gamla/nya ängsmarker utanför HELMI-programmet vore inte dumt det heller.

3.3.4. Trygga och förbättra ekosystemens funktion
Ett mycket viktigt kapitel, alla identifierade målsättningar behövs!

“Då man t.ex. inom jordbruket tar hand om markens bördighet och håller näringsämnena i omlopp, minskar behovet av att importera gödsel och använda växtskyddsmedel. Det mål som ställs upp för jordbruksmarkerna omfattar förbättrad kolbalans, tryggad pollinering, ökad funktionell mångfald bland markorganismerna och ökad mångfald bland odlingsväxter på gårdsnivå”

Natur och Miljö vill se mer odling av inhemska baljväxter såsom ärter, sötlupin och bondböna då dessa växter har många fördelar och bl,a. tillför marken naturligt kväve och naturligt förbättrar markstrukturen. Odling av baljväxter bidrar dessutom till landets självförsörjning av kvävegödsel och växtproteiner som föda både för människor och husdjur.

3.3.5. Mål för den genetiska mångfalden
För den genetiska mångfalden ställs två kategorier av mål upp: den första gäller tillträde till och hållbar användning av genetiska resurser och den andra gäller skydd av den genetiska mångfalden. För skydd av den genetiska mångfalden ställs det upp ett allmängiltigt mål om att den genetiska mångfalden inte ska minska.

Natur och Miljö framhåller att bevarande av genetisk mångfald bl.a. kräver att försiktighetsprincipen följs gällande skyddet av vilda hotade arter i Finlands natur. Det här betyder till exempel att det är nödvändigt att utgå i från vad vetenskapen säger och betyder på lång sikt framom kortsiktiga politiska åsiktsyttringar.

Ett aktuellt exempel är frågan om utökad jakt på den fennoskandiska vargstammen i södra Finland, som är utrotningshotad bland annat på grund av försvagad genetisk mångfald förorsakad av alltför kraftig jakt på en tillsvidare alltför liten vargstam.

Taggar