Därför angår kommunalvalet dig som naturvän!

Natur och Miljö vill inför kommunalvalet lyfta fram att natur- och klimatfrågorna som en central del av kommunernas beslutsfattande, inte minst sedan ansvaret för social- och hälsovården med de nya välfärdsområdena ifjol flyttades bort från kommunerna. Vad som återstår för kommunen att besluta om handlar om: skola, dagvård, markplanering och byggande samt kommunens kultur- och fritidstjänster.

Kommunernas uppgift är att säkerställa invånarnas hälsosamma och trygga liv genom att bevara mångsidig natur och möjliggöra en klimatvänlig vardag för kommunens invånare.

Natur och Miljö jobbar för att naturmålen nära människor bevaras och att mångfalden på dessa platser bibehålls och förbättras. Närmiljön, att vistas i naturen och röra sig där, har vetenskapligt bevisade fördelar för hälsa och välbefinnande. Vi vill att dessa fördelar förstås och beaktas i beslutsfattandet. Läs nedan våra mål inför kommunalvalet 2025.

Inom markplanering och byggnation är det viktigt att

• grönområdena och närskogarna bevaras och stärks
• byggnader renoveras och inte rivs
• vid nybyggnation uppfyller byggnaderna miljökrav utöver lagens minimikrav och planeras för att möjliggöra multifunktionella ändamål och en lång livslängd

Fastighets- och byggsektorn står för cirka 35 % av energiförbrukningen och 30 % av koldioxidutsläppen i Finland. Med en årlig volym på över 5 miljarder euro är byggandet det viktigaste investeringsmålet inom den offentliga sektorn. Även om kriterier som främjar en koldioxidsnål utveckling sätts upp allt oftare så genomförs en stor del av upphandlingen fortfarande som det har gjorts tidigare. Förutom klimataspekterna måste också naturvärdena beaktas starkare i mark- och byggnadsplaneringen. För att nå kommunernas mål om klimatneutralitet och cirkulär ekonomi, måste merparten av upphandlingarna inom sektorn kopplas till striktare miljökrav än minimikraven och nya lösningar.

Det krävs pålästa och alerta politiker i kommunerna för att driva och bevaka de här frågorna!

Det kommunala beslutsfattandet i ett nötskal – därför spelar det roll vem du röstar på

Det är kommunens anställda tjänstemän som bereder ärenden, men de invalda politikerna som ska fatta besluten. Ofta kan det krävas både mod, envishet men framförallt samarbetsvilja med andra politiker för att kunna påverka beslut på riktigt. De invalda politikerna fördelas platser i olika utskott förutom att de alla deltar i fullmäktige. De som fått allra mest röster enligt valsystemet har en chans till en styrelseplats eller också som ordförande i ett utskott, styrelsen eller fullmäktige.

Utskotten bereder ärenden för beslut enligt sektor. T.ex. så är det utskottet för samhällsteknik eller teknik och miljöutskottet som bereder ärenden som berör vad och hur det byggs i kommunen. Det här utskottet kan ha lite olika namn i olika kommuner men det lyder vanligtvis under kommunens tekniska avdelning.

Utskottens beslut går till stadsstyrelsen som kan ändra på utskottets beslut. Till sist går stadsstyrelsens beslut vidare till stadsfullmäktige som fattar det slutliga beslutet. Fullmäktige kan anta stadsstyrelsens förslag enhälligt, eller om någon i fullmäktige presenterar ett motförslag som får understöd av minst en annan person rösta om saken. Det förslag som får mest röster vinner. Medlemmarna i fullmäktige kan också föreslå ett tillägg till beslutet, en s.k. kläm, om klämmen understöds leder den till omröstning eller så kan ordförande be fullmäktige godkänna tillägget enhälligt.

Vem som sitter med och beslutar i utskott, stadsstyrelse och fullmäktige har alltså en stor betydelse.

Låt naturen stå i fokus för kommunalvalen

1. Kommunen kan upprätta ett biologiskt mångfaldsprogram, LUMO, som innebär att:

• närnaturområden säkerställs och den biologiska mångfalden förbättras.

• mångfald och naturvärden ska stärkas i alla livsmiljöer och i den byggda miljön, samt i urbana miljöer.

• kommunen förbinder sig att stoppa naturförlusten och upprättar en plan för hur kommunen ska uppnå EU:s biodiversitetsstrategi och FN:s Kunming-Montreal ramverk för biologisk mångfald, med ett mål om 30 % skyddade områden på land och vatten fram till 2030.

• kommunen går med i nätverket natursmarta kommuner (Luontoviisaat kunnat - Luontokunnat)

2. Kommunen säkerställer att grönområden och närnatur ska bevaras i alla områden av kommunen, att mångfalden i dessa stärks och att nybyggnation inte äter av grönområdena.

• Den procentuella andelen grönområden minskar inte i kommunen.

• Vid utarbetandet och uppdateringen av planer ska de viktigaste naturvärdena för alla planeringsområden och deras omgivningar kartläggas. Dessa uppgifter ska sparas i tjänsten laji.fi.

• Kommunen tar i bruk ett bindande verktyg för s.k. grönytefaktor i planeringen. Det hjälper att bedöma om grönområden är tillräckliga och om förtätning av byggnationen är möjlig på dessa områden. Verktyget hjälper även att bedöma behovet av åtgärder för naturrestaurering och lösningar för hantering av dagvatten.

• Kommunen kompenserar eventuella naturförluster i enlighet med naturvårdslagen antingen på egna marker eller någon annanstans.

• Natur- och närrekreationsområden kartläggs och bevaras från skogsavverkning och byggnation.

• Kommunerna upphör med undantagslovsförfarande för att bygga på områden som är planlagda som naturskyddsområden, i enlighet med den nya byggnadslagen och naturvårdslagen.

3. Målet för kommunens skötsel av öppna områden är att bevara och öka den biologiska mångfalden, bland annat genom att minst 30 % av dem sköts som mångfaldiga ängar eller betesmarker med hänsyn till pollinerarnas behov.

4. Kommunen säkerställer genom planering att fria stränder bevaras för djurlivet, att näringsläckage till vattendrag minskas med hjälp av naturbaserade lösningar och att vattenmiljöer restaureras vid behov. Kommunen anlägger dagvattendammar för att hålla tillbaka näringsämnen och öka våtmarksnatur, samt för att förebygga översvämningar vid kraftigt regn.

5. Kommunen motsätter sig prospekteringstillstånd för gruvdrift på områden där det innebär miljörisker. Gruvdrift planeras inte nära naturområden eller på sådant sätt att det kan orsaka skador på miljön också på lång sikt.

Kommunens klimatåtgärder som en del av vardagen

1. Kommunen upprättar eller vidareutvecklar en klimatplan där den förbinder sig att vara minst klimatneutral till år 2035 och klimatnegativ därefter. Planen ska omfatta minskning av fossila utsläpp, förstärkning av kolsänkorna och anpassning till klimatförändringar. Planen innehåller tidsramar för att fasa ut fossila bränslen och torv, samt åtgärder för att spara energi.

2. Kommunen prioriterar elavtal om hållbar förnybar energi som uppfyller EKO energikriterier eller andra liknande krav. Kommunen minskar användningen av träbränslen och förbinder sig att endast elda med sådana bränslen som är hållbara för klimatet och naturen.

3. Projekt för den gröna omställningen får inte orsaka vattenförorening, kalavverkningar eller försämring av markens kvalitet och kolinnehåll.

4. Kommunen säkerställer att invånarna har möjlighet att påverka projekten, att projekten ger klimatnytta och inte är i konflikt med att bevara den biologiska mångfalden.

5 Kommunen främjar avlägsnandet av miljöskadliga små och medelstora vattenkraftverks hinder för fiskars vandring i vattendragen, som kan finnas på kommunens område eller som kommunen äger genom sina företag.

6. Kommunen säkerställer att befintlig byggnadsstock bevaras, används effektivt, repareras och underhålls. Kommunen prioriterar renovering framom att riva alltid då detta är möjligt. Byggandet begränsas till det nödvändiga och styrs till redan bebyggda områden.

7. Användningen av återvunna byggmaterial ökar i byggprojekt. Kommunen ställer krav om byggnormer som är mer avancerade än de nationella och som sätter särskilda mål om materialval, inomhusluft och energiuppgraderingar (t.ex. Nordiska miljömärket Svanen eller motsvarande miljöstandarder för byggnation och renovering).

8. Stärkandet av gång, cykling, kollektivtrafik och elektrifiering av trafiken prioriteras.

9. Andelen vegetarisk mat får högre prioritet genom ibruktagande av betydligt mera inhemska baljväxter och närproducerad soja framom kött. Fokus läggs på välplanerade och mättande vegetariska och ekologiska rätter samt inhemsk fisk. Den vegetariska maten serveras lättillgängligt för alla kunder av offentlig matbespisning. Köttkonsumtionen minskar.

Kommunen övergår till en hållbar ekonomi med klimat- och naturvärden som bas

• Kommunens upphandlingsriktlinjer ska inkludera bindande hållbarhets- och miljökrav.

• Kommunens pengar, såsom investeringar, ska kanaliseras till hållbara lösningar och bort från fossila bränslen och torv.

• Delningsekonomin utvidgas, exempelvis genom att låna ut mer material via bibliotek, såsom lastcyklar och borrmaskiner.

Skogsbruk och skydd av natur som främjar klimat- och mångfaldsmål

1. Kommunen uppställer mål för skogsbruket om att skydda biologisk mångfald och kolreserver samt om att uppmuntra till friluftsliv och rekreation i naturen. Kommunen upphör med kalavverkningar och markbearbetning av skogsmark. Skogsanvändningens styrning flyttas till miljöavdelningen.

2. Kommunen skyddar och ökar kolupptagning och kolreserver på myrar, i skogar och på jordbruksmark.

3. Avverkningsnivåerna minskas i kommunens egna skogar. Kommunen övergår till s.k. kontinuitetsskogsbruk i det fall att kommunen driver ekonomiskogsbruk, vilket betyder att skogen gallras men bevaras som skog och att kalavverkning och markbearbetning upphör. Skogsbäckar med närområden beaktas i praktiken som skyddade områden. Underhållning av skogsdiken upphör, varmed näringsämnen binds bättre till skogen framom att belasta vattendragen.

4. I skogarna och urbana miljöer bevaras och ökas värdefulla strukturelement för biologisk mångfald.

• Mängden lövträd, död ved och stora sparträd ökas systematiskt

• Vid avverkning minskar borttagandet av lövträd

• Kommunen genomför grundliga art- och naturtypundersökningar i sina egna skogar och parker. De mest värdefulla områdena, minst 30 % av naturens yta, tas helt bort från skogsbruk och skyddas med breda skyddszoner.

• Tillräckliga skyddszoner för vattenmiljöer och värdefulla naturmål säkerställs.

• Naturområden med försämrat tillstånd återställs enligt EU:s återställningsförordning och FN:s Kunming-Montreal-mål, och kommunen upprättar en plan och tidsram för detta.

• Avverkning av enskilda träd eller skogsvård sker inte under fåglarnas häckningstid.

Våra krav på kommunerna är delvis översatta från Finlands naturskyddsförbunds webbsajt.

Taggar