Lek och lär med snö

Snöskulpturer

Välj ett ämne, område eller något mer specifikt som ett djur eller plats/byggnad som ni ska skapa i snö, gärna något som ni just nu arbetar med. Dela upp barnen i mindre grupper eller par. Med tur har ni kramsnö, om inte kan man använda hinkar och andra kärl för att forma snön. Låt barnen använda material de hittar i naturen till deras snöskulpturer. Färgat vatten (med vattenfärg eller karamellfärg) kan vara ett kul tillägg. Gå gärna runt då alla är klara och låt dem presentera sina motiv.

Snöbollskastning

Gör en måltavla med en eller flera hål eller hitta några lämpliga träd och stenar och låt barnen kasta mitt i prick. Även hinkar eller rockringar fungerar bra. Om man vill kan man gå igenom olika kast, hur man ska hålla, stå och slänga. Man kan också göra det roligare med att kasta med fel hand, mellan benen eller med ryggen mot målet. Håller ni på med multiplikationstabellen kan ni öva den, för varje kast multiplicerar man enligt tabellen man övar.

Snögraffiti

“Rita” med snö på trädstammar, bollplank och stenar. Berätta vad bilden föreställer och skapa berättelser genom att kombinera flera bilder inom ett visst område. Det går också bra att skriva med snö. Det enda som behövs är kramsnö!

Snövulkan

Om ni inte ännu gjort en snövulkan är detta tips ert tecken på att ni ska göra en! En snövulkan är ett roligt experiment där man förvandlar en vanlig snöhög till en vulkan med strömmande “lava” med några få hushållsingredienser.

Du behöver:

• 1 st liten glasburk (ca 1,5 dl)
• 1 st teskedsmått
• 1 st matskedsmått
• Snö
• Ca 10 droppar karamellfärg
• 0,5 dl bakpulver eller matsoda
• 0,5 dl spritättika
• 1 tsk flytande diskmedel

Gör så här:

1. Forma snön till en vulkan, sätt burken i toppen.
2. Häll bakpulver i burken.
3. Häll spritättika i ett annat kärl. Blanda i karamellfärg och diskmedel (detta kan förberedas i god tid innan experimentet).
4. Häll blandningen med spritättika i burken med bakpulver och se hur vulkanen får ett utbrott!

Vad är det som händer?

Spritättika är en syra. Bakpulver är basiskt. När de reagerar tillsammans bildas bland annat koldioxidgas. Eftersom gasen tar mer utrymme än fasta ämnen och vätskor så bublar blandningen upp och ut ur burken. Diskmedlet binder gasen i bubblor.

Djurspår i snön

På skolgården ser man många spår av barn och några vuxna men går man bara lite längre bort brukar man kunna hitta andra spår. Naturhistoriska riksmuseet i Sverige har utskrivbara bingobrickor med tydliga spår. Vilka kan er grupp hitta?

Snöflingor på nära håll

Varje snöflinga är unik och det är intressant att se på dess vackra struktur som bildas av iskristaller. Vid rätt temperatur kan man tydligt urskilja de klassiska regelbundna sexhörningarna. Roligast är att göra det då det snöar.

Sätt ett mörkt papper på marken och vänta på att några snöflingor landar på pappret och titta sedan på dem under lupp. Det går bra att se på snöflingor även då det inte snöar. Kanske ni får se några frostrosor och isblommor som vuxit fram på grenar och växter? Gå gärna ut vid olika tillfällen då det snöar eftersom snöflingorna blir olika beroende på variationer i lufttryck, temperatur och luftfuktighet.

Ta del av SMHI:s artikel ifall ni veta mer om snö och snöflingor.

Skapa snöflingor

Förutom att undersöka snöflingor med lupp kan ni skapa egna stjärnmönster. Med hjälp av pinnar, pappersremsor, rörpärlor och en rund pärlplatta eller bara penna och papper. Testa gärna att göra detta före och efter ni har sett på riktiga snöflingor för att se hur de skiljer sig!

De vackra snöflingorna kan också skapas i papper. Klipp ut färdiga snöflingor, till exempel från Sveriges Radios sida (pdf länk), eller vik och klipp ut egna mönster. Yle har en bra artikel med länk till utskrivsbara instruktioner för hur man viker en snöstjärna.

Snö = vatten

Visste du att desto kallare det är desto fluffigare faller snön? 1 millimeter nederbörd ger 1 centimeter snö vid 0 grader medan samma mängd nederbörd ger 5 millmieter snö vid minus 16 grader. Denna skala kallas för fluffaktor! (SVT har en utförlig artikel). Förutom hur kallt det är inverkar också vind och luftfuktighet på hur hårt snön packas.

Experiment: olika hårt packad snö

Olika hårt packad snö innehåller olika mängd vatten. Ta 2–3 likadana kärl (vattenkärl) och fyll dem med snö till kanten. Packa snön olika mycket från löst till hårt i de olika kärlen. Markera vilket kärl som är vilket. Gissa på hur mycket vatten som är kvar i varje glas. Vänta och se hur mycket vatten som blir kvar.

Räkna fluffaktorn (med äldre barn)

Att räkna fluffaktorn fungerar bäst på nysnö och stämmer bäst då det varit vindstilla och runt 80% luftfuktighet.

Fluffaktorn
Den generella regeln är att 1 millimeter nederbörd (alltså 1 liter per kvadratmeter) ger 1 centimeter nysnö – vid 0 grader. Desto kallare det är desto fluffigare faller samma mängd snö:

• 1 cm vid 0
• 2 cm vid –7
• 3 cm vid –11
• 4 cm vid –14
• 5 cm vid –16
• 6 cm vid –18
• 7 cm vid –21

För att kunna räkna fluffaktorn behövs: temperaturen då snön föll och hur många centimeter som fallit. Gå gärna ut och mät på riktigt!

Exempel:

• a) 13 cm nysnö föll vid minus 14 grader. Vad är fluffaktorn?
• b) Om snön i del a) smälter hur många mm vatten blir det?

Svar:

1. Vid –14 är fluffaktorn 4.
2. 13÷4=3,25 mm.
   Formeln för att beräkna hur mycket vatten det blir av snön är antalet cm som fallit dividerat med fluffaktorn för snöfallets temperatur.

Räven och sorkarna (lek)

På nyfallen snö trampa upp en rejäl cirkel. Inne i cirkeln trampas “gångar” upp. Du som vuxen kan gå först och barnen efter. Gångarna kan gå hur som helst och de kan också vara återvändsgränder. Ett enkelt spindelnät kan vara en bra modell. I mitten trampas ett stort bo upp där nästan alla barn ryms. Boet får ha flera ingångar. Ett barn utses till räv och de andra barnen är sorkar. Räven och sorkarna får bara gå i gångarna. Räven ska fånga sorkarna. När sorkarna är i sitt bo kan räven inte ta dem. Begränsa hur länge sorkarna kan vara i boet, t.ex. lika länge som det tar att hoppa fem gånger. När man blir fasttagen går man ut från cirkeln och väntar. Ett alternativ är att de 1–3 först fasttagna sorkarna blir rävar. När alla sorkar är fångade är leken slut.

Taggar