Kläder efter väder – Naturskolornas guide

Jag minns då jag var liten, ja ännu i vuxen ålder hur min mamma nojade sig över vilka kläder vi skulle ha på oss för att inte få kallt. Det skulle tittas på väderleksrapporten, på temperaturmätaren och helst skulle man gå ut å stå på både sol- och skuggsidan för att känna efter. Nu som vuxen kan jag göra det samma om vädret och temperaturen har skiftat men jag känner inte lika mycket stress över det. Det finns nämligen en hel del knep att ta till. Knep som vi naturskollärare använder oss av och som alla har nytt av. Hoppas också du kan ha nytta av dem!

Material

Materialet på kläderna gör stor skillnad. Idag kan vi välja på naturmaterial och syntetmaterial – alla med sina för och nackdelar, både för olika användningsområden, årstider men även för miljön.

Syntetmaterial som akryl, polyester, fleece och polyamid är slitstarka material som klarar tvätt och hård användning. Negativt är att syntetfibrer är gjorda av plast och tygerna släpper därför ifrån sig mikroplaster i olika grad vid användning och vid tvätt som blir kvar i naturen. Vid tillverkning av syntetfibrer behövs stora mängder kemikalier som är dåliga för både arberare, miljön och i vissa fall oss som bär kläderna.

Naturmaterial så som ylle, bomull och lin har även de olika egenskaper som lämpar sig för olika årstider och aktiviteter. Naturmaterial är förnybara och oftast lättare att återbruka eller återvinna än syntetiska. Hur fibrerna framställs varierar stort och vissa naturmaterial så som bomull använder också en del kemikalier i framställningen.

Funderar du på vilka material som passar när kommer här en liten guide:

Ylle är alltid ett bra val, det är naturligt, andas, håller dig varm när det är kallt och svalkar när det är varmt. Det drar bort fukt från huden och även som fuktigt och blött värmer det. Det är dessutom självrenande, oftast räcker vädring för att få bort lukter.

Bomull är en naturlig fiber som andas och absorberar fukt från huden. Bomull leder bort värmen från huden vilket gör den till ett bra material för varmare delen av året men inte för vintern.

Bambu är ett naturligt och mjukt material som är skönt mot huden. Det används ofta i underställ för det är antibakteriellt och suger upp minimalt med vätska. Bambukläder kan framställas manuellt (naturligt) eller genom viskosmetoden som är kemisk. Viskosmetoden är betydligt vanligare men även sämre för miljön.

Viskos har i tiderna kallats konstsilke för det påminner om det i kvalité och känsla. Det är svalt och skönt och ger ett fint fall. Det används sällan som 100% i aktiva kläder utan blandas oftast med andra fibrer.

Viskos är en process snarare än ett material. Materialet som används är naturligt så som tall, bok eller bambu men processen att skapa fibrer av dessa är kemisk och kräver stora mängder kemikalier. Idag finns slutna system för att skapa viskos som är bättre för miljön. Dessa slutna system har egna namn varav Lyocell är ett av de vanligaste. Ett känt varumärke inom den slutna metoden är Tencel.

Akryl är de syntetiska fibrernas försök till ylle. Det liknar ylle men egenskaperna är inte alls de samma. Akryl är mjukt men det är dess enda fördel, det blir fort noppigt och andas inte vilket ger en instäng känsla som gör att svettningen kommer igång vilket leder till dålig lukt.

Polyester är syntetiskt och ett av de vanligaste förekommande materialen i kläder för utomhusbruk. Polyester är slitstarkt, torkar fort, och blandat med andra fibrer kan det få olika egenskaper. Polyester tar lätt åt sig dålig lukt (svett) och behövs därför tvättas ofta om man har det nära huden.

Fleece är tillverkat av polyester. Det transporterar bort fukt och används oftast som ett värmande mellanlager.

Vill du läsa mer om materialen och material vi inte nämnt har Vindpinad en fin materialskola på sin blogg.

Hur ska du klä dig

Oberoende av materialval finns det några knep som alltid är bra att ta i beaktande.

Händer och fötter

När det är eller blir kallare var framför allt uppmärksamma på vad du sätter på händer och fötter, frusna fingrar och tår svänger snabbt utevistelsen till en negativ upplevelse. En tunn fingervante under en rymlig tumvante ger bra isolering. Vinterkängor med tjock botten och yllesockor i är bra för fötter och tår. Påsvantar värmer mer än fingervantar då fingrarna får vara ihop och värma varandra.

Modellerna som beskrivs nedan är inspirerade av Helena Alsegård, Linköping universitet.

Lager- på -lager -principen i alla väder, men i synnerhet då det är kallt!

Flera tunna lager värmer mer än ett tjockt – luften mellan plaggen hjälper till att isolera. Starta närmast kroppen med t.ex. ett underställ och strumpor i ylle eller funktionsmaterial. Fortsätt utåt med tunna lager av tröjor och byxor. Ylle upplevs varmt även när det är blött medan bomull kyler när det blir fuktigt. Det kan vara bra att tänka på om man t.ex. gör aktiviteter där man rör på sig, framförallt under höst och vinter.

Lager på lager är extra bra de tiderna på året då temperaturen ändrar mycket från morgon till eftermiddag. Då kan man ta av sig lager vartefter det blir varmare.

Skorstensprincipen

– Ventilera ut fukt som alstras av kroppen eller bevara värmen

I våra hus vill vi ha så lite läckage av värme som möjligt. Därför tätar vi kring fönster och dörrar. Likadant kan man tänka för att behålla värmen när man är ute. Täta kring handleder, fotleder, midja och hals. Kring halsen kan man ha en halsduk som är lätt att reglera- då kan man släppa ut värme eller dra åt för att täta.

• Sätt underställsbyxorna innanför strumporna.
• Se till att täckbyxornas skaft går över skorna/stövlarna/kängorna.
• Stoppa tröjans nedre kant innanför byxorna.
• Kanske har jackan ett snölås att stänga?
• Dra jackans ärmar över vantarna
• Mössan på! Genom skorstenen kan det försvinna mycket värme!

Taktegelprincipen: en bra princip vid regnigt väder

Föreställ dig ett tak med tegelpannor. Tegelpannorna ligger över varandra för att vattnet inte ska rinna in i huset. På samma sätt måste vi tänka med våra kläder. Regnvatten som droppar ned i nacken eller in i stövlarna är ingen trevlig upplevelse.

• Regnbyxorna utanpå stövlarna (undantag gäller om det är rejält blött och byxorna har material längst ner som suger vattnet uppåt mot benen)
• Regnjackan utanför byxorna
• Jackans ärmar utanpå vantarna
• Regnhatten låter vattnet rinna utanpå jackan

Till sist några tips och råd:

• Stoppa ned extra vantar/handskar, strumpor, yllesockor och en plastpåse i ryggsäcken, om du råkar bli blöt eller svettig. Och kanske en extra tröja att fylla på med om du blir kall.
• Vind och luftfuktighet påverkar mycket hur kallt/ruggigt det känns, kom alltid ihåg att beakta det.
• När vädret svänger kraftigt är kroppen inte van och det kan kännas extra kallt/varmt. På hösten och när vintern närmar sig är det därför extra viktigt att ha flera lager värmande kläder än vad du tror att du behöver och kanske lite extra tjocka kängor och vantar.
• Går du mycket från stillastående till fysiskt aktiv är det extra viktit att fundera på vilka material du väljer. Här är ylle ett bra alternativ och flera lager du kan ta av just innan aktiviteten för att inte bli svettig och sätta på igen efter.
• Kvalitétsnivån kan skillja stort på både syntetiska och naturliga material och därmed även på hur länge de håller. Ibland är det bättre att satsa på lite dyrare för att få ett plagg som håller längre.

Taggar