malgrupper/press
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Vinter4-12.jpg

Pressmeddelanden

Ensidig och halvfärdig handlingsplan för skarv

02.10.2017 kl. 09:47

Andrea Weckman förbundsordförande

07.05.2017 kl. 18:01

Tre nya skolor får utmärkelsen Grön Flagg

24.05.2016 kl. 06:04

Kom och se hur vi är helt pihalla på finska

27.01.2016 kl. 16:13

Artiklar i Finlands Natur

Så beräknas belastningen

22.12.2014 kl. 12:40

Stoppa klimatorättvisan

05.12.2014 kl. 11:02

Klimatförändringen märks i Bhutan

05.12.2014 kl. 10:58

Dags att ro klimatavtalet iland

05.12.2014 kl. 10:54

Kommunala avlopp under lupp

05.12.2014 kl. 11:00

Klimatförändringen märks i Bhutan

05.12.2014 kl. 10:58
"Klimatförändringen är en realitet som vi måste acceptera." Det säger den miljöansvariga ministern i Bhutan i östra Himalaya där klimatförändringen blir allt mer påtaglig. Finlands Natur nr 4/2014

I Wangchuk nationalpark i norra Bhutan reagerar naturen på klimatförändringen. Foto: Magnus Östman.

 

Väverskan Tshomo har bott hela sitt liv i en by nära staden Jakar i centrala Bhutan. Under de senaste åren har hon fått ta del av ökande materiellt välstånd i form av elström, varmvatten och till och med TV. Men den största förändringen är inte det ekonomiska uppsvinget utan klimatförändringen.

– Tidigare hade vi mycket snö under vintrarna. Nu faller mindre snö och den smälter för det mesta bort, säger hon.

Det förändrade klimatet har också lett till att man i dalen där Tshomo bor nu har kunnat börja odla ris. Idag är man självförsörjande på ris och behöver inte importera det från Kinas eller Indiens storskaliga, kemikaliserade risodlingar.

– Tidigare hade vi hård nattfrost tidigt om höstarna, nu är nätterna mildare. Det gör att vi kan odla chili för eget bruk, och vi får också får extra intäkter genom att sälja den, säger Tshomo.

Så här långt tycker hon att klimatförändringen mest har varit en god sak.

Den 60-åriga bondkvinnan Pema Chamo i Tang-dalen håller med. Här kunde bönderna börja odla sitt eget ris för 8–9 år sedan. Före det var de tvungna att odla bovete och sälja det för att få råd att köpa ris. Frosten skadade tidigare potatis-, morot- och kålodlingarna, idag är den risken betydligt mindre.

Pema Chamo är ändå inte odelat positivt inställd till att klimatet förändras.

– Mindre snö om vintern ökar risken för torka och minskar jordens bördighet, säger hon.

Hon är också rädd för att klimatförändringen i framtiden kan innebära allt fler häftiga regn och översvämningar, alternativt svår torka. Sådana tendenser har man redan kunnat se i grannländerna.

 

Satellitbilder som visar att en del glaciärsjöar vuxit och var isfria 2006 jämfört med 1969. Glaciärsjöarna omfattning 2006 är utmärkt med rött. Den avlånga sjön till höger (Lugge Cho) översvämmades 1994, varvid vattnet bröt sig genom kanten och förstörde byar och betesmarker längre nedströms. Källa: JAXA.

 

Karma Tshering, direktör på Bhutans hydrometeorologiska institut, bekräftar att temperaturmätningarna i Bhutan visar en svagt stigande trend, som dock inte är signifikant. För Bhutans del saknas långtidsdata, men sådana finns för hela Himalayaregionen och här räknar man med en allmän temperaturstegring på 1,5 grader under de senaste tio åren.

Enligt Karma Tshering saknas än så länge alarmerande data om klimatförändringen i Bhutan. Men satellitfotografier och mätningar på marknivå ger vid handen att Bhutans glaciärer drar sig tillbaka med närmare 20 meter per år. De blir dessutom hela tiden tunnare. Detta är också den allmänna trenden i Himalaya, vilket även framgår av IPCC:s senaste globala klimatrapport.

 

Smältvattnet från glaciärerna samlas i ca 2 500 glaciärsjöar uppe i bergen. Ett av de största klimatrelaterade hoten Bhutan står inför är de häftiga översvämningar som kan drabba dalarna om glaciärsjöarnas yta stiger så mycket att kanterna ger vika. Följderna kan bli katastrofala för odlingar och bosättningar nedanför glaciärerna. För närvarande är 25 glaciärsjöar klassade som farliga.

Om glaciärerna krymper riskerar detta att påverka även grundvattennivåerna i Bhutan. På sikt kan också vattentillgången i Indiens och Sydostasiens stora floder vara hotad.

 

Pema Chamo, bondkvinna i Tang-dalen och Yesney Dorij, jord- och skogsbruksminister i Bhutan. Foto: Magnus Östman.

 

I Bhutan, liksom på så många andra håll i världen, finns tecken på att också floran och faunan redan reagerat på förändringar i klimatet. Främst märks detta genom att arter sprider sig högre upp på bergssluttningarna. I Wangchuck nationalpark berättar skogvaktaren Choki Gyeltshen att den indiska blåkråkan (Coracias benghalensis) nu dykt upp som ny art i regionen Bumthang på över 2 000 meters höjd. Tidigare förekom den enbart på några hundra meters höjd i Bhutans södra delar.

– Och orangetrasten (Zoothera citrina) ser jag numera på 4 000 meters höjd, fast den normalt ska finnas på höjder under 1 000 meter, säger Choki.

Det finns också tecken på att insektburna infektionssjukdomar, såsom malaria och denguefeber, sprider sig från söder längs dalgångarna i Bhutan. Hotellägaren Dampel Hgedup säger att det tidigare inte förekom myggor i Bumthang – nu finns det rikligt av dem. Det finns dock misstankar om att myggorna spritts till trakten med införda risplantor.

Om vegetationszonerna förskjuts högre upp på bergssluttningarna finns en risk att de högt belägna gräsmarkerna och bergsängarna beskogas. Då förlorar den starkt hotade snöleoparden sin livsmiljö.

 

Yesney Dorji är Bhutans jord- och skogsbruksminister med ansvar för miljöfrågor. Han konstaterar att klimatförändringen inte är bhutanesernas fel, utan att det bör finnas ett globalt ansvar för att motverka den. Men Bhutan vill dra sitt eget strå till stacken och har som mål att bli en kolneutral stat.

Dit är steget inte speciellt långt. Landet har mycket litet egen industri och energiförsörjningens sköts till överväldigande del med vattenkraft. Sangay Wangchuk, specialist på naturskydd vid den statliga skogs- och nationalparksmyndigheten, lyfter fram Bhutans extremt välbevarade skogstillgångar som en viktig kolsänka i kampen mot koldioxidökningen i atmosfären.

Det stora ansvaret för att drastiskt minska koldioxidutsläppen vilar ändå tungt på världens beslutsfattare.

– Jag hoppas att de som har makten ute i världen ska fatta beslut som gynnar en hållbar livsstil. Vi måste bevara naturen och utnyttja dess resurser hållbart. Ingen borde få använda mer än han eller hon behöver, säger bondkvinnan Pema Chamo.

 

Choki Gyeltshen, skogvaktare i Wangchuck nationalpark och Sangay Wangchuk, specialist på naturskydd vid Bhutans skogs- och nationalparksmyndighet. Foto: Magnus Östman.

 

 

Fakta / Bhutan

• ligger i östra Himalaya på en breddgrad som motsvarar norra Afrika

• yta 38 394 km2 (jfr. Finlands 338 145 km2)

• i norr glaciärer och bergstoppar, som högst 7 541 m.ö.h.

• i söder subtropisk skog, som lägst 100 m.ö.h.

•extremt artrik flora och fauna

• 700 000  invånare

• kungadöme med demokrati sedan 2008

• buddhismen dominerande religion, vilket gynnat naturskydd och miljöhänsyn

 

Magnus Östman