malgrupper/press
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/frostfjaril_host.jpg

FSC-skogscertifiering: Åland går före

11.06.2014 kl. 20:17
I maj blev Ålands skogsvårdsförening som första skogsvårdsförening i Finland medlem i Finlands FSC-förening. Det är ett steg mot ökad naturhänsyn inom skogsbruket. Finlands Natur nr 2/2014.

Då skogen gallras förutsätter FSC att minst 10 procent av stammarna som lämnas kvar är lövträd.  Foto: Magnus Östman.

 

FSC-certifiering är den typ av miljömärkning av skog och skogsprodukter som de flesta miljöorganisationer bedömer som trovärdig, till skillnad från konkurrerande PEFC som backas upp av skogsindustrin och MTK. I Finland har PEFC hittills dominerat, men FSC är på frammarsch. 

I Svenskfinland föregår nu Ålands skogsvårdsförening med gott exempel. Föreningen kommer i höst att ansöka
om gruppcertifiering inom FSC. Det första steget är nu taget i och med det färska medlemskapet i Finlands FSC-förening.

– Vi hoppas få med oss de största skogsägarna på Åland från början, berättar skogsvårdsföreningens verksamhetsledare Torbjörn Björkman. 

Den största enskilda markägaren på Åland är landskapsregeringen. Björkman bedömer att speciellt för staten, kommuner och församlingar borde FSC-certifieringen ge högre image och en signal utåt att skogarna sköts ansvarsfullt med tanke på skogsnaturen.

– Industrin har nämnt siffran
200 000 euro som ett mervärde för FSC- certifierad flis till Korsnäs på årsbasis. En del av den summan bör komma skogsägaren till godo och fungera som en morot för att ansluta sig, säger Björkman.

Han syftar här på svenska BillerudKorsnäs Ab, som är den största virkesuppköparen på Åland. Initiativet kom ursprungligen från BillerudKorsnäs kund TetraPak, som gått in för att använda FSC-certifierat råmaterial i sin tillverkning av förpackningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Torbjörn Björkman, verksamhetsledare för Ålands skogsvårdsförening, hoppas att åländska skogar nu ska certifieras enligt FSC:s krieterier. Foto: Magnus Östman

 

Jämfört med PEFC har FSC något högre krav på antal träd som bör lämnas kvar vid slutavverkningar. Likaså är kraven något strängare på skyddszoner kring vattendrag. En skillnad som väckt diskussion är FSC:s krav att på skogsfastigheter på över 20 hektar bör minst fem procent av arealen undantas alla skogsbruksåtgärder. Även vid gruppcertifiering, som är aktuell på Åland, gäller femprocentsregeln för varje enskild fastighet.

– Det här är lite märkligt med tanke på att det leder till många splittrade små skyddsområden, istället för större sammanhängande, vilket hade varit möjligt om femprocentsregeln gällt gemensamt för hela gruppen, säger Björkman. 

Han antar att större sammanhängande områden skulle gynna de skogsarter, som nu lider av att deras livsmiljöer är starkt fragmenterade på grund av avverkningar.

Enligt Björkman har många skogsägare redan nu undantagit fem procent av sin skog från avverkningar. Inte heller FSC:s krav på ökat lövträdsinslag i ekonomiskogen ser han som problematiskt, eftersom al och asp inte längre i högre grad används av industrin.

 

Verksamhetsledaren Laura Kauppila vid FSC Finland – Föreningen för Ansvarsfullt skogsbruk berättar att sedan Finland fick sin egen FSC-skogsbruksstandard har andelen FSC-certifierad skogsmark skjutit i höjden.

– Just nu, i slutet av maj, visar FSC:s internationella databas att 461 787 hektar är FSC-certifierad i Finland.

Kauppila berättar att nästan alla privata skogsägare inom FSC har valt gruppcertifiering. Det är ett sätt att minska på byråkratin och kostnaderna.
Auditeringen (övervakningen av att kriterierna uppfylls) kan varje enskild medlem i certifieringsgruppen räkna med att råka ut för, dock inte årligen.

 

FSC-certifikat för enskilda skogsägare har hittills främst beviljats större skogsbolag. De enda privatägda skogar som fått ett eget FSC-certifierat så här långt i Finland ligger på Koskis gårds marker mellan Raseborg och Salo.

Gårdens ägare Fredrik von Limburg Stirum berättar att certifieringsprocessen varit lärorik och fått honom att tänka mer i ekologiska banor.

– Jag har tvingats att faktiskt gå igenom min skog, figur för figur, och sätta mig in i olika naturvärden och deras bevarande, säger von Limburg Stirum.

– Det är bra att man kan få ersättning från Metso för förlorade intäkter. Jag har därför kunnat skydda gamla, grovstammiga skogar, som förutom att de är värdefulla ur naturskyddssynvinkel också är det ekonomiskt.

På SLC, Finlands svenska lantbruksproducenters centralförbund, tror skogssakkunniga Stefan Borgman att PEFC ännu länge kommer att vara det dominerande certifieringssystemet. Men enligt honom motsätter sig SLC inte att förbundets medlemmar låter certifiera sin skog både enligt PEFC:s och FSC:s kriterier.

– Vi har utbildat våra anställda i hur man gör upp skogsbruksplaner med beaktande av FSC:s kriterier.

Borgman bedömer att det är bra att det finns flera konkurrerande system:

– Då håller vi oss vakna och alerta. Och systemen ska inte vara likadana, det är bra om det finns valmöjligheter för skogsägaren.

 

FSC

• FSC (Forest Stewardship Council) är en internationell organisation grundad 1993

• i Finland styrs verksamheten via FSC Finland – Föreningen för Ansvarsfullt Skogsbruk

• FSC verkar för att ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter beaktas i skogarnas skötsel.

• certifieringen och auditeringen sköts av oberoende företag, se fi.fsc.org

• för enskilda skogsägare är grupp-certifiering mest fördelaktig

• för närvarande är 80 FSC-certifikat i Finland i kraft

• certifikaten gäller i 5 år

 

 

Bättre naturhänsyn 

Natur och Miljö är sedan många år medlem i FSC Finland. Den främsta orsaken är att FSC ställer betydligt högre krav på naturhänsyn och öppenhet i skogsbruksplaneringen än PEFC. FSC kräver mera engagemang av den enskilda skogsägaren, men ger å andra sidan ett större mervärde. Den nuvarande finländska FSC-standarden är ett resultat av utdragna förhandlingar som utmynnade i en kompromiss som både miljöorganisationer och den finländska skogsindustrin kunde godkänna. Processen fokuserade på att skapa ett bra system för större skogsägare, men genom gruppcertifiering kan även mindre skogsägare ansluta sig utan orimligt stor och dyr byråkrati.

 

 

Magnus Östman