malgrupper/press
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Vinter mot det okaenda.jpg

Kina växer

27.12.2013 kl. 10:47
Kina står inför många utmaningar för att kunna försörja den växande befolkningen. Det råder brist på odlingsmark, vattnet är förorenat och den biologiska mångfalden minskar.

Utsikt från West Mountains över provins­huvudstaden Kunming. I de inhägnade vattensamlingarna odlas vattenhyacinter som avlägsnar näring ur vattnet. Foto Frida Karlsson.

 

Den begränsade ytan för jordbruk är ett problem som funnits i Kina i många årtionden. I Kina, landet med världens största befolkning, lämpar sig bara femton procent av marken för odling. Trots detta har Kina den största jordbruksproduktionen i världen. Landets storlek gör att förutsättningarna för odling varierar. I vissa områden spolas sådden iväg av översvämningar, medan andra områden förstörs av torka.
Jag och mina kurskamrater åkte under en kurs i ekologi och biodiversitet till Kinas sydöstra provins Yunnan för att undersöka olika former av jordbruk och problem som uppstått när försök att modernisera jordbruket har genomförts.


Bara genom att observera landskapet genom bussfönstret kunde vi snabbt se nyanserna i det kinesiska jordbruket. Det traditionella småskaliga jordbruket i terrasser trängs nu med större plantager av gummiträd och eukalyptus. Terrasserna är ofta små, vanligen mindre än en hektar. På terrasserna odlas flera grödor samtidigt och de skördas flera gånger per år. Det krävs mycket arbetskraft för att lyckas med dessa odlingar. I stor utsträckning är det mänsklig arbetskraft som utnyttjas, i många fall familjer där barnen hjälper till. Skörden från terrasserna används oftast för att tillgodose familjens behov av mat.
På plantagerna är situationen en annan. Här är det en eller två familjer som har ansvaret för marken. Billig arbetskraft hyrs in för att utföra det tunga arbetet och grödorna säljs sedan dyrt. Familjernas ovana med att ha extra pengar är påtaglig. Pengarna investeras gärna i icke-kördugliga mopeder och bilar istället för mat och renovering av de fallfärdiga husen.


Regnet faller ojämnt över Kina, och i de norra delarna av landet råder vattenbrist. 70 procent av Kinas spannmålsproduktion är idag beroende av konstbevattning. Bevattningen sker på ett sådant intensivt och okontrollerat sätt att grundvattennivåerna börjar bli oroväckande låga. Eukalyptus kommer ursprungligen från Australien. Den togs till Asien och Kina för att virket lämpar sig för husbygge. Eukalyptus klarar av att växa på torra platser tack vare de långa rötterna som borrar sig djupt ner i marken för att hitta vatten. Detta är också en bidragande faktor till att grundvattennivån sjunker. En total uttorkning av det övre matjordslagret är inte långt borta.
Ett annat problem är föroreningar i vattnen. Floder tar emot stora mängder orenat avloppsvatten och människans avfall dumpas i sjöar. Grödorna växer inte lika bra då de bevattnas med förorenat vatten och skördarna blir mindre. Dessutom riskerar dricksvattnet att förorenas.
Undersökningar visar att var fjärde flod i Kina är så förorenad att vattnet inte kan användas som dricksvatten. Olika åtgärder har vidtagits för att förbättra vattensituationen i Kina. Ett av de största vattenförsörjnings­projekten är SNWD (South to North Water Diversion) där målet är att leda vatten från Yangtse-floden i södra Kina norrut till de norra torrare delarna via Gula floden. Hur detta projekt påverkar de idag frodiga miljöerna i söder blir följande problem.

 

Flod med lågt vattenstånd. Foto Frida Karlsson.

 

Under vår rundresa i Yunnan stötte vi på olika former av jordbruk. Flera av tillvägagångssätten är traditionella och tar hänsyn till den omgivande naturen och dess ekosystemtjänster. Svedjebruk är ett exempel på en sådan metod och det förekommer ännu i södra Kina. Skogen avverkas och marken bränns. Under de följande åren odlas grödor i en viss ordning för att utnyttja markens näring till fullo. Efter några år lämnas marken för att återigen beskogas. Skogen som nu växer upp har lägre biodiversitet än den orörda skogen. Svedjebruket skapar ändå ett specifikt successionslandskap, som ur jordbrukets synvinkel har hög diversitet.
En annan traditionell form av jordbruk vi kom i kontakt med är samodling. Flera grödor odlas på samma åker samtidigt för att få ökad skörd per ytenhet. På samma gång hålls diversiteten högre och i flera fall krävs mindre besprutning av grödorna. Exempel på grödor som kan odlas tillsammans är te och citrusträd eftersom deras rötter hämtar vatten från olika djup i marken.  Jordarna i dessa områden är ofta närings­fattiga.
För att tillföra dem näring, skugga och skydd mot erosion planteras ibland träd mitt på åkrarna. Detta kallas agroforestry. Samtidigt som åkrarna gynnas säkras tillgången på ved och eventuell frukt från träden.

 

Idag krävs modernare och effekt­ivare jordbruksmetoder i Kina till följd av urbaniseringen och befolkningstillväxten. En förbättring av vattenkvaliten är nödvändig både för människornas hälsa och för jordbrukets effektivisering. Kinas befolkning fortsätter att växa och matbehovet ökar. Att förändringar kommer att krävas för att tillgodose behovet är ett faktum. Människorna på landsbygden är medvetna om att framtiden innebär förändringar. Frågan är nu om Kina kan tillgodose befolkningens behov.

 

Frida Karlsson