malgrupper/press
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Var koltrastbroder(1).jpg

Finlands myrskydd kompletteras

12.09.2013 kl. 21:58
Finland är världens myrrikaste land, men skyddet av myrnaturen är bristfällig. Nu bereds ett kompletterande skyddsprogram med avsikt att förbättra myrskyddet speciellt i södra Finland. Finlands Natur nr 3/313.

På det dikade området till höger om kantdiket växer träden bättre. Men samtidigt försvinner den typiska myrvegetationen. Foto Camilla Ekblad.

 

Myrskyddet i Finland är i sin nuvarande form bristfälligt. Det första nationella myrskyddsprogrammet gjordes upp 1979 och 1981. Myrar har också skyddats via national­parker och fågel-, lund- och skogsskyddsområden samt Natura 2000.

Nya nationella och internationella naturskyddsbestämmelser med konventionen om biologisk mångfald i spetsen förpliktigar Finland att förbättra myrskyddet. Kompletteringsprogrammet 2013–2014 syftar till att komplettera landets myrskydd genom att fokusera på regional och ekologisk representativitet. Målsättningen är att skydda ytterligare 100 000 hektar så att både sociala och ekologiska aspekter beaktas.
Då myrarna utvärderas används en naturtillståndsskala med fem kategorier. Man försöker skydda myrar med bästa naturtillstånd och styra skadlig markanvändning till myrar som förlorat sina naturvärden. Då myrarna karteras omsorgsfullt och de värdefullaste skyddas borde tvisterna om torvtäktslov minska. Fokus läggs nu också på avgränsningar och tillrinningsområden. I det gamla myrskyddsprogrammet var avgränsningarna bristfälliga, vilket lett till att många myrar förlorat sina naturvärden då de avgränsande dikena torkat upp också den skyddade delen av myren.

Keijo Savola från Luonto-Liitto har varit med i beredningen av principbeslutet. Han poängterar att det är i allas intresse att programmet förverkligas. De många kockarna syns dessvärre i programmet, då olika intressen bereder olika delar. Finansministeriet har strukit de 400 000 extra euro som miljöministeriet ansökte om i statsbudgeten 2014 för att genomföra myrskyddsprogrammet.
Principbeslutet innehåller märkliga påståenden om att skogsbruk är klimatsmartare än myrrestaurering och hänvisar till och med till Kyotoprotokollet. Enligt Savola är det jord- och skogsbruksministeriet som smugit in sin propaganda i principbeslutet för att inte behöva begränsa skogsbruket.

 

Fakta / Myrar

• bildas på våt mark där syrebristen gör att döda växter blir torv istället för att förmultna
• Finlands flacka yta samt kalla och fuktiga klimat är optimalt för myrbildning
• i olika delar av landet dominerar olika myrtyper
• mest myrar finns det i norr
• myrarna längs landhöjningskusten är unika för Finland

 

Myrar i siffor

• 8,9 miljoner ha av Finlands yta (26 %) är myrmark
• av denna används 6,3 miljoner ha, varav 5,7 miljoner ha är dikat för skogsbruk
• 1,2 miljoner ha (13 % av myrmarken) är skyddad, finns främst i norra Finland
•  längs sydkusten är 5,7 % av myrmarken skyddad och längs västkusten bara 3,7 %
•  i naturtypskarteringen 2008 definieras 61 olika myrtyper. Hälften klassas som hotade.
•  i södra Finland är situationen mer alarmerande, här är 96 % av myrtyperna hotade.

 

Myrar i naturtillstånd värdefulla

Myrarna är viktiga inslag i vår natur, bland annat som livsmiljö för myrarter.  Flera av våra viktiga bär, som hjortron, tranbär och odon, växer på myren. Myrarna renar vatten och upprätthåller ekosystemens förmåga att motstå och återhämta sig efter olika störningar. Dessutom är myrarna betydande kolsänkor och värdefulla för turism och rekreation.

 

Dikning förstör myrnaturen. Myrar har gjorts om till jordbruksmark sedan 1600-talet. För att myrmarken ska kunna utnyttjas måste den torkas ut. På 1960-talet uppmuntrade staten med finansiellt stöd dikning för att öka virkesproduktionen. Detta ledde till en aldrig tidigare skådad dikningsiver vars effekter vi fortfarande lever med. Ungefär en tredjedel av dikningarna var ekonomiskt olönsamma, men de förstörde ändå naturvärdena på de drabbade myrarna. Under de senaste decennierna har torvtäkt (bilden) blivit ett betydande hot mot myrnaturen. Foto Magnus Östman.

 

Bland transpår och getpors

Inventeringar av områden som skulle lämpa sig för det kompletterande myrskyddsprogrammet har pågått sedan år 2012. Finlands Natur följde med på en myrinventering i Valkeakoski i början av augusti.

Johanna Nordfors och Emmi Lehikoinen inventerar myrar som kan komma att ingå i det kompletterande myrskyddsprogrammet. Foto Camilla Ekblad.

 

Emmi Lehikoinen är myr­inventerare i Birkaland. Hennes uppgift är att gå
igenom myrar som på basis av bland annat flygfotografier kunde vara skyddsvärda. Hon har hjälp av praktikanten Johanna Nordfors.
Myren i Valkeakoski är en urban myr som omges av bebyggelse på alla håll. Riksväg tre passerar rakt igenom dess södra ända. Myren anses ändå ha skyddspotential. Två faktorer som ökar dess chanser att tas med i programmet är dels att den angränsar till ett Natura-
område, dels att dess största ägare, Santti-Säätiö, är mycket positiv till ett skyddsbeslut. Baserat på flygfotografiet är den dock rätt homogen, en större variation skulle innebära högre natur­värden.

Vi gör upp en strategi som kommer att föra oss över största delen av myren. Vi förutsätts hitta samtliga myrnaturtyper som förekommer och undersöka graden av naturtillstånd, växtarter, myrens vattenhushållning och dikningsgrad.

Myren är, som de flesta myrar i södra Finland, en högmosse. Emmi noterar koordinater för olika myrtyper. En bra bit in på myren är domen fortfarande muuttuma, det vill säga myren befinner sig i övergångsstadium mellan natur­tillstånd och påverkad. Domen fälls på basis av att skogsmossorna dominerar fältskiktet.

Det är inte alltid så lätt att göra den slutliga bestämningen. Ofta förekommer flera typer av myr på samma ställe; då är det fråga om ett myrbiotop­komplex. Nästa bedömning blir ”keidasräme-aktig”. På svenska blir det ungefär ”högmosseartad Sphagnum fuscum-tallmosse-aktig”.

Här gör jag dagens mest spännande fynd. I en intorkad lerpöl hittar jag
fågelspår och först kommer jag inte på vilken art som kan ha åstadkommit dem. Men när jag hittar nästa spår är saken plötsligt klar. Spåret är så enormt att det inte kan härstamma från någon annan fågel än en trana. De mindre, annars likadana spåren måste ha lämnats av en tranunges. Hurra, här bor det tranor!

Jag undrar vad som är det intressantaste Emmi råkat ut för under sommarens inventeringar. Hon kommer till att det var mötet med fiskgjusarna som hade bo på en myr.
Definitionen på nästa område vållar huvudbry, eftersom det känns som ett övergångsstadium men det inte går att peka på varför. Vi myntar termen "mutu-muuttuma".
Det går att ta sig under motorvägen längs en å. Tyvärr är myren på andra sidan för förändrad för att vara värd att skydda.
Det visar sig vara svårare än beräknat att ta sig över vattendragen till andra sidan. Efter lite hoppande, klättrande, godtyckligt brobyggande och vadande är vi bra mycket våtare men tillbaka på myren.

Då är de plötsligt där, fiskgjusarna. Efter lite letande hittar vi boet som är byggt på en plattform. Inte så illa för en urban myr. På en skala från ett till fem ger Emmi myren vitsordet tre: ”skulle kunna duga”.

 

Tranan was here! Foto Camilla Ekblad.

Camilla Ekblad
Kommentarer (1)
Behöver du personliga eller affärsmässiga lån?
Behöver ett personligt lån?
Vill du köpa en bil?
Vill du refinansiera?

Har du förlorat hopp och anser det ingen väg ut, och din finansiella
situationen börda kvarstår, kontakta vänligen oss via:
miloanfirm@gmail.com

Om allvarliga och vill ta ett lån från vårt företag Fyll
följande låntagaren information nedan så vi kan börja processen
Ditt lån.

LÅNTAGARE INFORMATION
Ditt fullständiga namn...
Ditt land...
Staten och staden...
Din adress...
Ditt yrke...
Telefon nr...
Månadsinkomst...
Lånebeloppet...
Lånetiden...

Tack och hoppas att höra från dig så snart som möjligt snarare, så vi
kan skicka lånevillkoren, villkor och betalningsplanen.

Vi skall väntar på din brådskande svar

Hälsningar
Mr Barry Woodgate
Barry W16.09.16 kl. 17:23