malgrupper/press
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/frostfjaril_host.jpg

De jagas under häckningstid

08.04.2013 kl. 07:55
I vår och i sommar kommer hundratals fågelungar att svälta ihjäl eftersom deras föräldrar skjutits vid pälsfarmer, fisklandningsplatser och bärodlingar i Österbotten. Detta är fullt möjligt enligt gällande jaktlag. Finlands Natur nr 1/2013.

Beviljade undantagslov för jakt på fågel under häckninmgstid: 1 665 gråtrutar, 150 havstrutar, 1 977 kråkor, 570 skator och 320 björktrastar.
Foto: Magnus Östman.

 

Jakt på fåglar bör ske främst utanför fåglarnas häckningstid under vår och försommar, både av djurskydds- och naturskyddsmässiga orsaker. Det är också en utgångspunkt i gällande jaktlag.
Men lagen ger också möjlighet till undantag ”för att förhindra allvarliga skador på odlingar, husdjur, skogar, fiskevatten och vattendrag”. Den möjligheten utnyttjas fullt ut bland annat i Österbotten, där Finlands viltcentral nyligen beviljat undantagstillstånd för att fälla sammanlagt 4 682 exemplar av gråtrut, havstrut, kråka, skata och björktrast under fredningstiden i mars–juli. Orsak: fåglarna uppges förorsaka skador vid pälsfarmer, fiskehamnar samt på fisk i bragder och på bärodlingar.
Bland dem som beviljats dispens finns också Stormossens avfallscentral i Korsholm. Här får sammanlagt 620 kråkor, grå-trutar och havstrutar avlivas med motiveringen att de smutsar ner byggnader och anläggningar och kan sprida salmonella till komposterad jord.

Då så många vuxna fåglar får skjutas under häckningstid är det uppenbart att ett stort antal föräldrafåglar med ungar kommer att stryka med. Ungarna, som inte är flygfärdiga och inte kan skaffa mat själv, kommer att gå en långsam svältdöd till mötes. Viltcentralen bedömer ändå att”jakten inte äventyrar upprätthållande av deras gynnsamma skyddsnivå”, ett påstående som upprepas schablonmässigt i de flesta beslutstexter.
I åtminstone ett fall är de avskjutningsplatser som ansökarna angett belägna inom ett Natura-2000-område. Det är öarna Rövargrund, Jaktgrynnan och Elieberg i Nämpnäs i Närpes. Det här rimmar illa med att det i naturvårdslagen stadgas att det är förbjudet att ”störa fridlysta djurarter i synnerhet under förökningstiden, på viktiga rastplatser under flyttningen eller på platser som annars är viktiga under deras livscykel”.

Stefan Pellas vid Finlands viltcentral, varför har undantagstillstånd beviljats för jakt under fåglarnas häckningstid under våren och försommaren fastän arterna förekommer i minst lika stort antal under sensommar och höst?
– Det är frågan om mycket stora koncentrationer av fåglar speciellt vid pälsfarmer. Det har visat sig att den önskade skrämseleffekten inte uppnås med enbart jakt under allmän jakttid på sensommaren. Dispens från att avvika från fredningsbestämmelserna har beviljats i bara 15 fall på Kust-Österbottens område.

Har alla ansökningar om dispens beviljats?
– Ja. I ett fall drog dispensansökaren tillbaka ansökan då vi begärde en tilläggsutredning.

Finns det dokumentation på att smitta sprids med fåglars hjälp mellan pälsfarmer?
– Det hävdar farmarna och även veterinärer. Främst är det frågan om besvärliga sjukdomar som plasmacytos och möjligen även valpsjuka. Risken finns också att pälsdjurens foder kontamineras med salmonella från fågelavföring.

Är inte burarna och fodret täckta och skyddade mot avföringen?
– Farmarna hävdar att smitta kan spridas från trutar och kråkor till talgoxar och andra småfåglar som tränger in i farmhusen.  Fågelavföring kan dessutom tränga in uppifrån i burar och foderbehållare.

Gör viltcentralen egna inspektioner vid farmerna eller kommer uppgifterna om olägenheterna med fåglarna enbart från pälsdjursuppfödarna?
– Det är nog närmast uppfödarnas uppgifter som ligger som grund för undantagsloven, men i många fall har vi begärt om tilläggsutredningar.

Även fiskare har ansökt om tillstånd att undantagsvis skjuta trutar och kråka under häckningstid. Fåglarna anses sprida smitta med sin avföring. Är detta dokumenterat och hanteras fiskfångsterna verkligen så att fåglarna kommer åt dem?
– Enligt veterinärers bedömning finns risk för smittospridning. Fiskarna är rädda för att avföring från överflygande fåglar träffar öppna lådor med fisk på fiskhanteringsplatserna.

320 björktrastar får skjutas från den 10 juni om de förekommer på jordgubbsodlingar med mognande eller mognad bärskörd. Finns det inga andra metoder att skydda bärskörden med?
– Det är frågan om stora områden med odlingar. Jordgubbsodlarna har försökt skydda bären genom att skrämma fåglar med fågelskrämmor, rovfågelsilhuetter och gaskanoner, men det fungerar bara en kort tid. Att täcka över odlingarna ger lätt mögelskador.

I skrivande stund har åtminstone den naturvetenskapliga föreningen Osthrobothnia Australis i Vasa besvärat sig mot flera av besluten att tillåta jakt under häckningstid.
Problemet med överstora dispenser för fågeljakt under häckningstid förekommer sannolikt på många andra håll än i Österbotten. Det är inte heller ett nytt fenomen, dispenser har utdelats rikligt under flera år, men det har inte uppmärksammats i offentligheten i högre grad.


Natur och Miljö kommenterar

Patrik Byholm, populationsbiolog hemma i Sydösterbotten och medlem i Natur och Miljös styrelse, kommenterar undantagsbesluten om jakt under häckningstid. Han poängterar att han anser att man i enskilda skall kunna få tillstånd att avliva trutar eller kråkfåglar om det inte finns andra lösningar.
– Men det sticker mig i ögonen att det stora antalet beviljade undantagslov verkar utdelas mer eller mindre automatiskt och att det verkar saknas god populationsbiologisk grund för skjutkvoterna. Detta är något man på viltvårdarhåll annars, på alldeles riktiga grunder, brukar betona. Nu hänvisas endast till att ingen av arterna är hotade och att deras populationsutveckling är positiv och stabil.
– Detta må vara sanningen på nationell nivå, är det en haltande motivering för enskilda beslut. Åtminstone i Nämpnäsfallet i Närpes skärgård har man av allt att döma inte beaktat vetskapen om de lokala fågelstammarna, utan skjutkvoterna verkar snarast vara dragna ur hatten eller enbart baserat på information i ansökan.  Detta får inte vara utgångspunkten vid några som helst beslut vad gäller skjutkvoter på vilda djur, fridlysta eller ej.
Byholm inventerade 1998 skärgårdsfåglar i det aktuella området och är kritisk till antalet beviljade undantagslov för havstrut.
– Den beviljade skjutkvoten på 50 fullvuxna havstrutar är oproportionerligt hög i förhållande till att det då i hela Närpes-Kasköområdet häckade 41 par (= 82 individer). Även om det lokala beståndet skulle ha ökat med 100 procent sedan dess (=82 par, 164 individer) och det ytterligare skulle finnas ett antal lösflygande icke-häckare i området är det inte på populationsbiologiska grunder motiverbart att bevilja lov att avliva 50 individer. Då man beaktar att även ungarna dör, i de fall den ena eller båda föräldrarna avlivas, är detta också en djurskyddsfråga. Arten skulle knappast dö ut, men beståndet i regionen skulle kollapsa om alla dessa lov verkligen utnyttjades.
Byholm bedömer att det finns risk att även fullvuxna individer av både havstrutar och gråtrutar förväxlas med fridlysta och/eller hotade arter såsom fiskmås och silltrut.
– Att så tidigare skett finns det tyvärr otaliga tråkiga belägg för runtom i landet, även i Sydösterbotten.

 

 

Magnus Östman