Planetkunskap en del av framtidens utbildning

Diskussionen den 6 november var djuplodande, filosoferande och minst sagt intressant. Vi blev med kanske flera frågor än svar men däremellan frestades vi med både lösningar till hur samhället kunde förbereda sig på att tackla framtidens förändringar men också tydliga hotbilder som just nu mörkar synen på resiliensberedskap.

Jonas Heikkilä leder Natur och Miljös naturskolor och har bland annat arbetat vid studieförvaltning och i skola. Han har länge varit förtroendevald i undervisningsnämndens svenska sektion i Åbo. Joel Lindholm kompletterar diskussionen ur ett mera filosofiskt perspektiv med tanke på klimatkrisen och hur den kan komma att påverka vårt samhälle.

– Branscher kommer att ändra form och det blir viktigt att lära sig att lära sig, inleder Joel Lindholm och det visar sig beskriva väl ledorden i diskussionen.

– Branscher kommer att ändra form och det blir viktigt att lära sig att lära sig."

Naturskolorna har valt att fokusera på konceptet med en handlingskraftig hand istället för att prata om klimatavtryck i form av fotspår. Handen symboliserar handlingskraftiga kompetenser. Samarbete, naturkunskap, kreativitet, empati är några av kompetenserna och de visar sig vara relevanta i visionen om framtidens kunskapsbehov. I naturskolornas undervisning utgår man från dessa kompetenser och eleverna får öva sig på att använda dessa färdigheter. Synsättet på att utgå från det man själv kan göra har fallit i god jord både hos lärarna och eleverna, berättar Jonas Heikkilä.

Dagens politik stödjer inte stärkande av samhällsresiliens

Även vuxna kommer att behöva sadla om och vidareutbilda sig till kanske till och med helt nya yrken med olika behov.

Debattörerna kritiserar den nya regeringen som dragit ner på utbildningsstöd. Hur uppmuntrar samhället till att studera mera och vidare om det faller på personernas egna betalförmåga, frågar sig debattörerna.

Många familjer har redan ont om pengar för andra nödvändigheter och då kanske det inte är möjligt att ens fundera på utbildning som kostar.

Medborgarnas utbildningsbas och kompetens ligger i allra högsta grad i samhällets intresse. Utbildning ligger som grund för hur ett samhälle utformas, sammanfattar Lindholm

– Om utbildningen fortsätter på samma spår som förut kommer vi inte att uppnå koldioxidneutralitet år 2035. Det blir omöjligt. Man behöver titta på hurdana verktyg som behövs för framtida behov.

Samhällsomställningen borde vara starkare inkluderad i studierna redan nu. Det vi utbildar oss till ska från första början vara anpassat till kommande förändringar.

Samhällsomställningen borde vara starkare inkluderad i studierna redan nu."

Heikkilä går in på läroplanen som tar fasta vid vad utbildningen ska innehålla, men inte hur eller i vilken utsträckning.

– Där finns fina målsättningar om att barnen lär sig om ekosocial bildning. Barnen lär sig att sortera och släcka lamporna, men det är bara att skrapa på ytan. Det vi behöver är att helt tänka om, säger Heikkilä. Dagens lärare har inte tid, resurser och verktyg att förverkliga och leva upp till dessa mål.

Heikkilä föreslår att då det inte finns pengar reserverade för att förverkliga läroplanens ambitioner borde vi se över lärarutbildningen. I en lärarexamen är redan så mycket inklämt att det inte blir lätt att lägga till något mer.

Ekosocial bildning ska inte heller behöva klämmas in på bekostnad av något annat ämne utan behöver integreras genomsyrande.

Som så ofta hänger mycket på pengar. Då det inte finns pengar för en vikarie för att låta lärarna åka på fortbildning, blir det ogjort.

Också faktumet att det finns ont om vikarier är ett hinder. Beslutsfattarna borde se problemet för att kunna förstå att reservera mera pengar för utbildning.

Föreningslivet ger färdigheter

Barn och unga behöver göras delaktiga i omställningen.

Här kan förutom skolan också föreningslivet spela in. Joel Lindholm nämner vikten av föreningar som ställen för gemenskap och grupper att handla inom.

– Det är viktigt att visa att vi ger möjlighet till handling, sammanfattar Natur och Miljös förbundsordförande.

Heikkilä drar paralleller till studielivets föreningar. Han berättar att under sin tid i studielivet på 90-talet fanns det tid och uppmuntran att vara aktiv inom ämnesföreningar och studielivet generellt. Det breddar synen och ger kunskaper som man kan ha överraskande nytta av senare i arbetslivet.

– Dels är det sociala nätverk som man bygger och dels kompetenser som man kan få via föreningslivet som man inser i arbetslivet att man haft nytta av, säger Heikkilä.

Att ordna evenemang, ta ansvar som kassör eller ordförande är värdefulla erfarenheter som borde värdesättas på en mera allmän nivå.

Heikkilä önskar att studeranden skulle ha möjlighet att bredda perspektivet redan under studietiden och får medhåll av åhörarna i diskussionen. Nuförtiden uppmuntras inte till att ta flera biämnen för att bredda perspektivet, lyder en åsikt.

Brett perspektiv av mångsidig kompetens

Hur mycket kan läggas på individens ansvar? Studeranden som väljer inriktning och vuxna som sadlar om lämnas ensamma med sina val och studiehandledare förväntas kunna stödja dem.

Lindholm menar att ansvaret måste ligga på fler än individen själv.

– Man måste kunna jobba och tänka som en generalist, interdisciplinärt. Det räcker inte heller att man arbetar mot klimatförändringen utan man behöver också kunna ta den biologiska mångfalden i beaktande. Redan det visar två olika perspektiv.

Förutom att omskola sig eller byta bransch behövs mera lärande inom arbete, menar debattörerna. Övergången i hur man gör karriärbyte behöver gå sömlöst.

Jonas Heikkilä lyfte fram företagens ansvar i att rekrytera mångsidig kunskap. Han menar att företag borde bli bättre på att se fördelen med att rekrytera människor med olika bakgrund. Personer med olika utbildning kan komplettera varandra då arbetsgemenskap kompletteras med annorlunda perspektiv. Det kan i långa loppet skapa mera samhällsresiliens och förutsättningar för att tackla olika slags utmaningar.

– Företagen har ett ansvar att rekrytera bredare, summerar Heikkilä.

Det hela handlar om vår samhällsmodell och går tillbaks till demokratiskt bestlutsfattande, fortsätter Lindholm.

Barn behöver få komma i kontakt med naturen

Jonas Heikkilä berättar att barn idag har väldigt olika förutsättningar för att få uppleva natur. Barn ska få bli trygga i natur och känna sig hemma i naturen. De ska få uppleva välmåendeeffekten som naturen har på oss.

Barn ska få bli trygga i natur och känna sig hemma i naturen. De ska få uppleva välmåendeeffekten som naturen har på oss."

Barn borde få vistas i naturen under skoldagen. Det bidrar till att de mår bättre, är mera harmoniska och orkar bättre i klassrummet, säger den ledande miljöpedagogen.

Heikkilä berättar om miljöpedagogiska fortbildningar som ordnas för lärare. Bara de skulle ha tid och möjlighet att delta i fortbildningar. Läroplansgrunden säger att barn ska tas ut, men ingen övervakar hur mycket av den ambitionen förverkligas.

Både debattörerna och deltagarna lyfter fram barndomsminnen om akvarium, terrarium eller odlingslåda i klassrummet då man själv var liten och gick i skola. Redan den upplevelsen kan tända gnistan till att vilja veta och lära sig mer om olika djur och växter.

För att uppnå välmåendeeffekten, måste man ta sig ut. Men för att väcka intresse för naturen kan det räcka med dessa små upplevelser.

Text: Tuuli Solhagen
20.11.2023

Taggar