Har du hört talas om youth-washing?

Miljörörelsen leds och drivs av unga personer världen över. Under de senaste åren har unga fått synas och höras mer i samhällsdiskussionen som berör klimatfrågor. Rekordmånga unga deltog och blev inbjudna till att delta på FN:s årliga klimatmöte i Glasgow och Elokapinas demonstration i höstas som leddes av unga klimataktivister fick en hel del mediesynlighet.

Unga klimataktivister tillfrågas också allt oftare att delta i olika paneler, podcaster, dokumentärer, möten, evenemang och föreläsningar. Trots det här känner flera unga aktiva inom miljörörelsen att de utnyttjas mer än hörs, ett fenomen som kallas youth-washing.

Begreppet youth-washing eller ungdomstvätt myntades av Swiss Youth for Climate delegationen under FN:s klimatmöte 2019. Begreppet påminner i ord och betydelse om det etablerade begreppet gröntvätt (greenwashing). Gröntvätt betyder att företag och organisationer genom sin marknadsföring skapar en bild av att de är miljövänliga fastän de inte är det. Youth-washing är ett fenomen som likt greenwashing gynnar politisk kommunikation.

Youth-washing innebär ofta att någon ung person utnyttjas för det att hen är ung. Ett praktexempel är då en ung person inbjuds till en debatt för att representera de ungas röst. Ofta bjuds unga in till debatter för att göra debatten lite radikalare och för att “sätta de vuxna på plats”.

Att kategorisera alla unga som en grupp är redan i sig problematiskt då en röst omöjligt kan representera alla unga. Många upplever att de inte heller blir hörda. På så sätt blir unga som grupp en enda produkt som metaforiskt beskrivet ställs ut i ett skyltfönster för att det utifrån ser bra ut. Youth-washing innebär att unga blir representerade men inte inkluderade.

Om det skulle finnas tydliga tecken på att ungas röst verkligen skulle höras, så skulle inte den här texten skrivas. Jag upplever att det politiska systemet misslyckas i att på riktigt inkludera unga i beslutsfattande och i vår demokrati.

Det känns speciellt orättvist då det gäller inkludering av unga inom klimatfrågor, eftersom beslut som görs i dag kommer påverka både min och de följande generationernas framtid. Då de ungas röster inte fångas upp och då man inte känner sig respekterad utan i stället snävt kategoriserad så blir man naturligtvis besviken och frustrerad.

Klimatfrustrationen växer och stödet för klimatorganisationer som Extinction Rebellion, Fridays for Future och Global Climate Strike blir allt starkare. Det skulle vara viktigt att inte förminska den här frustrationen.

Vi behöver en rejäl omskakning av det politiska systemet. Unga personer borde inkluderas på ett okomplicerat, men seriöst sätt i diskussioner som berör dem och deras framtid.

Nadia Korkman

Magisterstuderande inom Global Hållbarhet vid Helsingfors universitet

Taggar