Sven-Olof byggde lågenergihus

Det som slår en då man stiger in i huset är hur tyst det är. Av vinden som får vattnet på fjärden att dansa hörs ingenting inomhus. Bara den tekniska utrustningen surrar svagt i hallen.

Då huset byggdes var visionen dels att minimera energikonsumtion, dels att göra invånarna så självförsörjande på elektricitet och värme som möjligt. Taket som vetter mot söder är täckt med solpaneler och solfångare. Dessutom kompletteras uppvärmningen med jordvärme. Våren 2012 var huset till 95 procent självförsörjande på elektricitet.

Isolering, isolering, isolering

– Det handlar om enkel, vanlig teknik som används vid varje husbygge. Skillnaden är hur man bygger. Isoleringen är central och det gäller att vara noggrann, säger Sven-Olof Rönnqvist, som äger huset och som övervakade bygget.

Utöver solpanelerna på taket skiljer sig huset inte från hur hus i allmänhet ser ut. Stommen är ett elementhus med standardelement. Runt elementen finns ett plastskikt som fungerar som fuktspärr. Det som gör huset speciellt är 70 millimeter tilläggsisolering på utsidan av elementen och att element- och fönsterskarvarna har tätats med en speciell gummimassa. Avgörande är att redan i planeringsskedet inkludera de tekniska lösningarna och att hela tiden hålla isoleringen i fokus.

Detaljer som en vanlig besökare knappast skulle reflektera över är att alla ledningar är dragna på insidan av väggarna och att det finns dosor för eluttagen. Det är för att undvika hål i väggarna som skulle kunna förorsaka värmeförluster. Husets hjärta är en tre meter hög varmvattencistern. Den göms bakom en skjutdörr i tvättrummet.

Också ventilationen är planerad för att vara energieffektiv. Värmen tas tillvara ur luften som leds ut. För att minimera värmeförlusterna är också ventilationsrören dragna genom varma utrymmen, med hål i ytterväggarna bara där luften går ut och där den kommer in.

– Det här ställde stora krav på planeringen. Där rören går in och ut var vi igen väldigt noggranna med tätningen, säger Rönnqvist.

Nya solceller ger mer energi

Huset klassas som ett nästan-nollenergihus. Det betyder att huset producerar nästan lika mycket energi som det används för driften av huset. Rönnqvist är en solfantast och de goda resultaten med huset har gett mersmak. Under sommaren ska de 20 år gamla solpanelerna bytas ut till nya. Det innebär att elproduktionen femdubblas. I och med det kommer huset att inte bara att producera all sin elektricitet, utan att på årsnivå mata ut mer elektricitet i elnätet än vad som köps in. Då blir huset ett plusenergihus.

Huset i Jakobstad byggdes som en del av bostadsmässan 1994. Huset deltog också i en tävling utlyst av det Internationella energiorganet IEA där fokus dels låg på energieffektivitet och dels på att utnyttja solenergi.

– Det var absolut det bästa huset, och ett av få som fortfarande fungerar problemfritt, säger Jyri Nieminen på Statens tekniska forskningscentral VTT.

Klassificering av energisnåla hus

Lågenergihus – Hus vars uppvärmning kräver bara hälften så mycket energi som ett standardhus som uppfyller byggbestämmelserna. Också den maximala värmeförlusten är begränsad.

Passivhus – Hus vars maximala energiförbrukning enligt VTT är ungefär en tredjedel av den energi som behövs för driften av ett modernt standardhus. Huset är välisolerat och byggnaden uppfyller specifika täthetskrav.

Nollenergihus – Hus som enligt VTT:s definition på årsnivå producerar minst lika mycket förnybar energi som det behövs inköpt energi för driften av huset. Summan blir alltså noll. Den förnybara energin kan produceras t.ex. med solceller.

Plusenergihus – Hus som på årsnivå producerar mer energi än det krävs för driften av huset. Överloppselektriciteten matas ut i det nationella elnätet, till andra byggnader i närheten eller används för andra ändamål.

Normer driver på energisnålt byggande

40 procent av energiförbrukningen i Finland används i anknytning till byggnader. Att sänka energibehovet i husen är ett viktigt led i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Från och med år 2021 ska alla nya byggnader i Finland uppfylla kriterierna för ”nästan nollenergihus”. De nya byggnormerna är en följd av ett EU-direktiv från år 2010.

Enligt direktivet ska husen vara mycket energisnåla och den lilla energimängd som behövs för uppvärmning ska till stor del ska komma från förnybara energikällor. Våren 2012 pågick fortfarande arbetet med att definiera vad det innebär i Finland.

Förändringen genomförs stegvis. Offentliga byggnader ska uppfylla kraven redan år 2019. Att anpassa sig efter de nya kraven kommer att revolutionera byggandet i Finland.

Nieminen bedömer att kostnaderna för att bygga ett lågenergihus i dagens läge är omkring 3-7 procent högre än för ett standardhus. Inkluderar man solteknik, i stil med det som huset i Jakobstad är utrustat med, är kostnaderna omkring 10-15 procent högre.

– De som redan idag bygger energieffektivt kommer troligen att se att värdet på deras hus ökar tack vare energilösningarna, säger Jyri Nieminen på Statens tekniska forskningscentral VTT.

Värmen kan återvinnas ur ventilationsluften

Idag byggs de flesta nya husen så att värme tas tillvara ur ventilationsluften. Oftast handlar det om mekanisk återvinning med hjälp av en värmeväxlare. I praktiken innebär det att det finns plåtskivor mellan kanalerna där den varma luften leds ut och den kalla leds in. Då den varma luften värmer upp den kalla tillvaratas värme som annars skulle ha gått till spillo.

Effektivast är värmeåtervinningen då man har en roterande värmeväxlare. Med hjälp av den kan man ta tillvara upp till 85 procent av värmen i den luft som byts ut.

– I reda pengar kan det för ett egnahemshus handla om inbesparade uppvärmningskostnader på hundratals euro per år. För ett större egnahemshus kan man spara tusentals euro, säger Håkan Nylund på VVS- och elplaneringsföretaget Stagnäs & Nylund.

Text och foto: Tina Nyfors

Tidigare publicerad i Natur och Miljös publikation ”Med energi mot framtiden – miljöanpassad energiteknik i Svenskfinland” år 2012.

Taggar