Solja valde solen året runt

Radikala beslut mognar långsamt. Så också för Solja Kvarnström. Först var det nästan ett skämt:

– Tänk om vi skulle flytta ut till stugan året runt? Man jobbar och jobbar bara för att betala sin vardag. Caruna höjde elpriserna. Jag insåg att stora firmor bara gör business på det vi alla behöver. Måste jag acceptera det? Borde jag varva ner och bli självförsörjande så att jag får tid för det jag tycker är viktigt, funderade Kvarnström.

Idag känns Kvarnströms val som världens naturligaste för henne. Två grisar bökar omkring på tomten i Skuru i Raseborg och bryter samtidigt upp mark för hennes framtida odlingar. Snart får hennes två hästar som bor inhysta i ett stall flytta hem. Nu kan hon äntligen ha dem nära och inte tvingas ta sig till stallet och lyssna på barnens: ”Mamma, varför är du aldrig hemma?” Två veckor har hon levt sitt nya liv, men redan nu säger hon att hon blivit mer harmonisk.

Solpassionsmannen Janne Käpylehto och jag skumpar fram längs sandvägen och kör fast i leran nedanför Kvarnströms nya hem. Vi spanar in en söt liten och mycket spartansk stuga på 30 kvadratmeter uppe på ett högt berg. Nu ska de sista elinstallationerna fixas. Men inga solpaneler syns på taket.

Taket är rätt gammalt och kommer att måsta läggas om inom några år. Dessutom finns det alltid en liten risk för läckor då man fäster paneler just på plåttak, för man måste borra igenom det.

– Det går lika bra att ha panelerna på marken, förklarar Käpylehto.

Ett par tusen euro skulle det ha kostat för Solja och hennes man Patrick Jönsson att ansluta sig till närmaste elnät. Varför göra det när man kan producera sin egen el? Paret hade ingen erfarenhet av sollösningar och surfade runt på nätet och bad om offerter.

Svaren från företagen var väldigt rosiga. Inte realistiska.

– Vi blev allt mer skeptiska. Sen fick vi e-post av någon Käpylehto som erbjöd oss hjälp, berättar Kvarnström.

Ännu en försäljare till, funderade paret, och glömde bort det tills de insåg att det var han som skrivit en bok om sollösningar för sommarstugor. Och plötsligt hade de en deal. Han lovade göra installationsjobbet gratis mot att han fick filma en video om installationen och marknadsföra sina tjänster med hjälp av videon. Inom kort publiceras videon på Youtube.

– Att installera solpaneler på stugan är precis lika lätt som att bygga Ikeamöbler. Köper man ett färdigt paket gäller bara att följa bruksanvisningen. Tolv volts system får en lekman installera själv, förklarar Käpylehto .

Käpylehto fascineras av alternativa energilösningar. Och av människor som vågar ta steget ut i det okända. Så som Kvarnström. Enligt Käpylehto har vi för stor respekt för elektricitet. El är roligt. El är inte svårt och farligt. Käpylehto rör sig runt i Finland och erbjuder lösningar för allt från höghus till sommarstugor, men också roliga och ofta galna apparater för till exempel festivaler. Vad sägs om studsmattor som alstrar el så att små tåg rör sig framåt då man skuttar eller mobiltelefoner som laddas då man cyklar?

I hans nya bok Auringosta sähköt kotiin, kerrostaloon ja yritykseen guidar han läsaren mot en solig framtid och ger goda, praktiska råd. I Finland finns det redan idag omkring 80 000 solenergisystem som inte är kopplade till nätet. Många av dem är installerade på sommarstugor. Men ännu finns det omkring 400 000 stugor som är helt utan el. Bara ett tusental åretruntbostäder har kopplats till elnätet och ännu har solrevolutionen inte nått höghusen.

– Vi kan tacka elbolagen för att allt fler installerar solpaneler. En rejäl prishöjning på el återspeglar sig genast i ett ökat intresse för solenergi. Samtidigt har priset på paneler sjunkit rejält, berättar Käpylehto.

Kvarnströms elbehov är mycket litet. Huset värms med ved. Vatten finns i brunnen och värms i bastun. Belysningen består av energisnåla ledlampor. Att kunna ha en dator och ladda mobiltelefonerna är viktigt för Kvarnström. Som extra lyx har hon två spisplattor som kan användas sommartid då vedspisen inte är igång. Systemet är beräknat att räcka till också för en vattenpump i framtiden och möjligtvis för ett litet kylskåp under sommarmånaderna. För det här installerades sex solpaneler på 125 watt, kopplade till fyra batterier, med sammanlagd kapacitet på 4,8kWh. I nödfall kan familjen koppla in ett dieselaggregat.

– Vi börjar med att se om det räcker med jordkällare i stället för kylskåp. Och kläder går det bra att tvätta för hand i bastun. Man måste ju inte alltid äta varm mat heller, menar Kvarnström.

Solpanelerna står högst uppe på bergskanten. De är fästa i en träställning och täcker en yta på 5–6 kvadratmeter. De är riktade mot söder i 45 graders vinkel. Men jag ser att ett träd skuggar ett hörn av panelerna.

– Bäst är det förstås om ingenting skuggar dem. Men det är inte så farligt om ett hörn skuggas under morgontimmarna. Viktigast är det att panelerna är helt belysta mitt på dagen, förklarar Käpylehto.

Förr byggdes paneler som vändes mot solen enligt solens vinkel vid just den tiden på dygnet, men idag har man insett att det inte ger så mycket mervärde att det är lönt att göra det. Viktigt är det att panelerna är luftigt placerade, för ju svalare panelerna är, desto mer producerar de. En sydlig riktning är viktig. Med paneler mot öster eller väster kan man förlora ungefär en tredjedel av produktionen.

– När panelerna står på marken kan jag skrapa is från dem för att kunna utnyttja den lilla solen på vintern också, säger Kvarnström nöjt.

Solen skiner, livet tar glädjeskutt, solpanelsraden glimmar och jobbar fram el till det nödvändigaste. Nu ska Kvarnström bara slänga ut lite mer onödiga saker, för på 30 kvadratmeter ryms bara det allra nödvändigaste. Blir det lika harmoniskt på vintern? Det återstår att se och uppleva.

Text: Henrika Mercadante
Foto: Janne Käpylehto, Henrika Mercadante

Tidigare publicerad i tidningen Finlands Natur nr 2/2016.

Taggar