Solen har värmt vårt hus i 15 år

Till skillnad från många andra lågenergihus, där tekniska rackerier är av central betydelse, är filosofin för ekohuset i Mosabacka i Helsingfors den motsatta. Idén var att bygga enkelt, ekologiskt och hållbart.

De två huvudprinciperna för huset är att det tar tillvara solenergi och att det är välisolerat. Huset är byggt med stora fönster mot söder, medan fönstren mot norr är små. Husets hjärta är en massiv tegelvägg som går från källare till tak, mitt i huset. Tegelväggen fångar upp och lagrar solvärme och värme från vedugnen.

Det märkliga är att fast solen inte skiner direkt på väggen under hösten, så känns den varm, säger Jaana.

Enkla lösningar

Jaana och Olli köpte det 240 kvadratmeter stora huset år 1998 då byggarbetena var på slutrakan. Då visste de inget om byggande men tyckte om idén med passiv användning av solenergi.

Huset har också naturenlig ventilation som inte kräver energi för att fungera. Ventilationen bygger på att luft kommer in ovanför fönstren och går ut via badrummen. I badrummen finns också en fläkt som kan knäppas på en stund efter att man duschat.

– Huset har fungerat jättebra. Den naturenliga ventilationen gör luften lätt att andas och det är tystare. Det finns inga extra ljud som ofta i moderna hus, säger Jaana.

Då man bygger energieffektiva hus handlar det oftast om ångtäta väggar och maskinell ventilation med värmeåtervinning. I väggarna används ofta en plastspärr för att hindra att fukt tränger in i väggen.

Men arkitekten Bruno Erat, som planerade det här huset, ville bygga mer naturenligt och använda sig av enklare lösningar. Ventilationen fungerar utan teknisk apparatur. Huset är också välisolerat, men i konstruktionen finns ingen plast. Väggarna är gjorda av organiskt material som andas och som kan släppa igenom fukten. Tätningarna är gjorda av naturfiber. Då det gäller energibehovet för uppvärmning, fyller huset nästan kraven för ett lågenergihus. För driften av ett lågenergihus behövs hälften av den energi som krävs för uppvärmning i ett standardhus som uppfyller byggbestämmelserna.

Under varma sommardagar är den naturenliga ventilationen mindre effektiv, så då gäller det att öppna fönstren. Men det är inget som stör Jaana och Olli. De föredrar naturliga lösningar framom tekniska.

Överlag är Finland ett ingenjörsland. Mentaliteten är ofta att ju mera teknik desto bättre, kommenterar Jaana.

Statens tekniska forskningscentral VTT följde upp hur tekniken i huset fungerade under de första åren efter bygget och konstaterade att det inte förekom fuktproblem och att ventilationen fungerade tillfredsställande.

Sparar energi

Genom att huset lagrar solvärme och är välisolerat, sparar Jaana och Olli reda pengar. Enligt VTT:s beräkningar är uppvärmningskostnaderna 40 procent lägre än de är i ett lika stort standardhus. Från maj till september värms huset med solenergi. Resten av året använder de fjärrvärme. Under riktigt kalla vinterdagar eldar de med ved en gång om dagen.

Jaana anser att en av de största fördelarna med att bo i ett ekohus är att man på det sättet kan dra sitt strå till stacken då det gäller att bromsa klimatförändringen.

Aktiv och passiv solvärme

Solens strålning kan tas tillvara både aktivt och passivt. Man talar om aktiv solvärme då man använder sig av olika anordningar för att använda solvärmen. Passiv soluppvärmning innebär att man planerar hus så att solen skiner in i rummen under de tider på året då det behövs uppvärmning.

Solstrålningen kan användas till att producera både elektricitet och värme. Tekniskt sett är det fråga om två olika system. I båda fallen placeras ändå panelerna mot söder, på till exempel tak eller väggar. Med solceller kan man producera elektricitet. Solfångare används för att tillvarata solens strålning. I solfångaren finns rör med en vätska eller luft som cirkulerar och binder solvärme. Solfångare kan användas för att värma upp bruksvatten, inomhusluft, eller vatten som cirkulerar i värmeelement och värmer upp huset.

Solen underskattad i Finland

I södra Finland skiner solen på årsbasis endast 10 procent mindre än i Centraleuropa. Trots det ligger Finland långt efter till exempel Tyskland, där solenergi utnyttjas i hög grad. Årstidsväxlingarna är visserligen större i Finland än i sydligare delar av Europa, men solenergi kunde ändå användas mer också här.

Av Finlands totala energiförbrukning går upp till 40 procent enbart till uppvärmning av hus och byggnader. I Finland kunde vi på årsbasis lätt få 20-30 procent av värmeenergin för husens uppvärmning genom att ta tillvara solenergi, säger Mats Wiljander på Soltekniska föreningen.

Enligt Wiljander är hus med direkt eluppvärmning ett problem och en stor utmaning.

Omkring 750 000 egnahemshus i Finland värms med direktel. Det måste vi komma ifrån, då en stor del av elektriciteten produceras med fossila bränslen. Att konvertera eluppvärmning till vattenburen uppvärmning kan vara besvärligt och dyrt, men det är inte omöjligt. För vattenburen uppvärmning kan olika mer ekologiska värmekällor utnyttjas, till exempel sol-, jord- och fjärrvärme.

På våra breddgrader bör solvärmen under vinterhalvåret användas i kombination med ett annat uppvärmningssystem, till exempel pellets- eller flispannor.

Wiljander poängterar att inställningen till solenergi måste förändras.

Det förutsätter att hela kedjan av inblandade förhåller sig positiv till solenergi, från beslutsfattare och planerare till byggherrar och husägare.

Wiljander lyfter fram att användningen av solenergi relativt sett fortfarande är mycket låg i Finland. I Sverige finns 8-10 gånger fler solvärmesystem, i Danmark 40 gånger fler och i Tyskland 160 gånger fler än i Finland, räknat per 1000 invånare.

Text och foto: Tina Nyfors

Tidigare publicerad i Natur och Miljös publikation ”Med energi mot framtiden – miljöanpassad energiteknik i Svenskfinland” år 2012.

Taggar