Solen ger 70 procent av familjens el

Intresset för solsatsningen på Hinders i byn Kungsö på Åland har varit stort. Så stort att samboparet på gården, Carina Aaltonen som är social- och miljöminister i Ålands landskapsregering och Dan Jansén, elektriker och byggnadsingenjör, ordnat flera öppna infotillfällen i hemmet med totalt närmare hundra besökare.

Frågorna är många och en är given. Lönar det sig?

– Det korta svaret är nej, inte i dagsläget när elpriset är så lågt. Men på tio–tolv år är investeringen intjänad och då är allt hemåt. Om dessutom elpriset höjs i framtiden blir vinsten ännu större, säger Dan Jansén.

– För mig handlar det i första hand inte om sparade slantar här och nu utan om hållbar utveckling. Det känns bra varje dag att förbruka el som producerats av en förnyelsebar källa. Dessutom blir man mer medveten om sin egen elförbrukning i stort, säger Carina Aaltonen.

Full kontroll

Anläggningen – 24 paneler på 30 kvadratmeter – monterades i februari i år på taket som vetter mot söder.

– Väster skulle vara mer optimalt, det ger mer på vintern, men det gick inte i vårt fall, säger Dan Jansén.

Några stora askar på gården måste beskäras kraftigt, de skuggade taket för mycket.

Till anläggningen hör också en inverter som omvandlar likström till växelström. Den har placerats i en garderob och den ger aktuell information om elproduktionen.

Sedan första dagen den 10 februari, till och med den 17 augusti, har 4 860 kilowattimmar, kWh, producerats. Just i dag, fram till middagstid, är man uppe i 33,61 kWh.

Vilken effekt?

Hur stor anläggning ska man satsa på? Det är en annan vanlig fråga på infoträffarna och det är viktigt att solpaneler och inverter passar ihop från början. Anläggningen på Hinders har en effekt på 6 kW.

– Lite överdimensionerad för våra behov – i alla fall i nuläget när det inte ger mycket att sälja överskottsel. Vi hade klarat oss med en effekt på 3 kW vilket givetvis skulle ha sänkt investeringskostnaderna, säger Dan Jansén.

En tumregel är att ha en anläggning med en effekt som är hälften av den egna årsförbrukningen.

– Kontrollera förbrukningen på årsbasis först och rätta till eventuella fällor som slukar onödigt mycket el. Planera också elförbrukningen, vi har till exempel uppvärmning av varmvatten under dagtid, säger Jansén.

Säljs och köps

Överskottsel säljs per automatik till Ålands elandelslag för 3 cent per kWh. Under tider då solen är svag – främst under vintermånaderna – köps el för 13 cent.

Familjen på Hinders räknar med att köpa 30–40 procent av sin el på årsbasis, resten produceras på det egna taket. Det betyder i reda pengar att elräkningen minskar med 600–700 euro per år.

– Vi skulle vara helt självförsörjande om vi fick kvitta mängderna – om det överskott vi producerar på sommaren kunde ges tillbaka under vintern, säger Dan Jansén.

Panelerna, av estniskt fabrikat, och inverter har kostat 10 000 euro. Installationen går på cirka 3 000 euro. Landskapet ger dessutom bidrag på 40 procent av kostnaderna men högst 2 500 euro per projekt.

Problemfritt

En tredje vanlig fråga på träffarna – måste man vara en händig och insatt fixarnisse för att ha detta?

– Absolut inte. Allt är numera så utprovat och kontrollerat och vi har 25 års garanti på solpanelerna. Man behöver inte göra någonting själv.

Miljöministern Carina Aaltonen vill att Åland, som statistiskt sett har många soltimmar, satsar mer på solenergi.

– Det borde vara självklart att offentliga byggnader som skolor och daghem har solenergi. Till exempel Ålands penningautomatförening, PAF, bygger för tillfället ett nytt kontorshus och satsar stort på solel.

– Jag vill också kämpa för att Åland även i fortsättningen ger bidrag för solenergiinvesteringar, något som inte görs på fastlandet.

Text: Helena Forsgård
Foto: Robert Janson

Tidigare publicerad i Hufvudstadsbladet 4 september 2015.

Taggar