Enkelt pelletsystem värmer hela huset

Vi står i källaren vid pelletspannan, och man hör hur pelletarna rasslar in i pannan med jämna mellanrum. För åtta år sedan stod här en gammal oljepanna och en vedpanna som använts för att värma vatten. Under de sista åren i huset använde den tidigare ägaren inte oljepannan och värmeelementen som den var kopplad till, i stället värmdes huset med mindre flyttbara värmeelement som gick på direktel.

Olje- eller eluppvärmning var aldrig ett alternativ för Henri och Emilia. Bland de mer miljövänliga lösningarna de funderade på fanns jordvärme, luftvärmepumpar och pellets, eventuellt i kombination med solpaneler.

– Att installera jordvärme innebär stora investeringskostnader. Dessutom har vi egen brunn och ville helst inte borra i närheten eftersom vi var rädda för att det kunde påverka vattenkvaliteten. Luftvärmepumpar funderade vi också på men vi var tveksamma till om de räcker för att värma huset, berättar Henri.

Valet föll på ett enklare pellets-system med installeringskostnader på omkring 6 000–7 000 euro. De vattenburna värmeelementen i huset kunde enkelt kopplas till pelletspannan, vilket höll kostnaderna nere.

Pelletspannan har nu värmt det 150 kvadratmeter stora huset och bruksvattnet i över sju år, och Henri och Emilia har varit nöjda. Systemet sattes på prov under några kalla vintrar i början av 2010-talet då temperaturen sjönk till minus 20 grader. Huset hölls varmt också då, trots att pannan även vid så låga temperaturer behöver vila emellanåt.

Pelletspannan sköter sig själv mycket långt. Då ett starkt surr hörs från den vet man att den automatiska putsningen gått igång.

I övrigt består underhållet av att fylla på pellets, att tömma askan en gång i månaden och att putsa matarskruven som leder pelletarna till brännaren en gång per år. Matningen av pellets in i brännaren har justerats ett par gånger av företaget som installerade pannan, i övrigt har pannan varit rätt underhållsfri.

På marknaden finns en mängd olika pelletlösningar med varierande automatik och storlek på silon. Emilia och Henri valde ett enkelt pelletssystem med statisk förbränning och automatisk rengöring och sotning av värmeväxlaren. På grund av den låga takhöjden i källaren och brist på större förvaringsutrymmen valde paret en mindre silo – behållaren därifrån pelletarna matas in i brännaren rymmer pellets för en vecka. En annan orsak till att de valde en liten silo var att den smala grusvägen upp till huset begränsar hur stora fordon som kan köra ända fram.

I stället för att beställa stora pelletleveranser några gånger per år köper Henri och Emilia 16 kilograms säckar som de hämtar med bil och släpvagn från Ekenäs. Resor för pelletsuppköp blir det minst en gång i månaden under perioden oktober–mars då pannan används för uppvärmning av huset.

Det blir också en hel del bärande – under ett år använder de 5 000 kilogram pellets – så just en sådan här lösning rekommenderas kanske inte om man är lite lat, ler Henri.

– Som tidigare idrottsman tycker jag själv det är bra med lite sysselsättning och aktivitet, att allt inte är automatiskt. Mänskan är byggd för att göra också fysiskt arbete.

Paret har inte gjort upp någon detaljerad statistik över pelletsförbrukningen, men kostnaderna landar på 1 400–1 800 euro per år, beroende på hur kall vintern är. Under en normal vinterdag går det åt en säck pellets, om det är minus 20 grader behövs det dubbla.

– Huset är inte så välisolerat, det är ett av våra kommande projekt, konstaterar Emilia och Henri.

På frågan vad de tycker är det bästa med pellets säger paret att det är en naturprodukt, ett rent bränsle, det enda man behöver göra är att fylla på silon och tömma askan en gång i månaden.

– I ett egnahemshus är uppvärmningen ett av de största besluten då det gäller miljöpåverkan. Då känns det bättre att ha ett hållbart alternativ, säger Henri.

Vad är pellets?

Pellets är ett biobränsle som tillverkas av restprodukter från sågverk och snickerier: kutterspån, sågspån och slipdamm. Dessa mals, torkas, hettas upp och pressas ihop till små stavar som innehåller energi i en mycket kompakt form. En kubikmeter pellets innehåller samma energimängd som 300-330 liter lätt brännolja. Ett pelletuppvärmningssystem består av en panna, brännare, matarsystem och en förvaringssilo. Källa: Motiva

Klimatvänligt

Om hela livscykeln (tillverkning, leverans, slutanvändning) beaktas är pellet en klimatvänligare energiform än värmepumpar, direkt el och eldning med olja.

Figuren visar typiska livscykelemissioner (gram CO2-ekvivalenter per kWh värme) för svensk pellets jämfört med värmepump, direkt el och olja. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till emissioner av CO2, CH4 och N2O. Värdet för pellets är ett genomsnitt för småskalig användning. Källa: ”Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion”, Svenska miljöinstitutet. Motsvarande siffror för pellets i Finland torde vara något högre eftersom torv används om bränsle i tillverkningsprocessen.

Plus och minus med pellets

• + Förnybart inhemskt biobränsle
• + Stabil prisutvecklingen
• + Kan ersätta ett tidigare energisystem
• + Investeringskostnaderna kan minskas genom att själv tillverka förvaringssilon
• – Systemet behöver ett särskilt utrymme (pannrum) och ett skorstensrör, samt förvaringsutrymme för pelletarna
• – Systemet kräver regelbundet underhåll, som att tömma askan, om det inte sker automatiskt
• Källa: Motiva

Text: Tina Nyfors
Foto: Magnus Östman

Tidigare publicerad i tidningen Finlands Natur nr 1/2017.

Taggar