Berget värmer höghus i Esbo

Bergvärme har blivit ett populärt energialternativ för småhus. Nu går allt fler husbolag in för att installera bergvärme också i hög- och radhus. Men än så länge uppfattar många invånare solvärmen och geotermisk energi som något främmande.

Det krävs att åtminstone en eldsjäl tar initiativ till byte av värmesystem. En sådan är Ulf Sjögren, som efter flera år av ihärdigt informationsarbete lyckades övertyga sitt husbolags övriga aktieägare om att bergvärme lönar sig – både ekonomiskt och ekologiskt. Nu är den huvudsakligen kolbaserade och allt dyrare fjärrvärmen ett avslutat kapitel, värmepumparna är installerade och på hustaket finns en anläggning som tar tillvara värmen ur den utgående ventilationsluften. Sjögrens beräkningar av energiförbrukningen under den första veckan visar att energibesparingen till och med kan bli större än vad leverantören utlovat.

– I mina diskussioner med aktieägarna har jag medvetet betonat ekonomiska argument mer än ekologiska, säger Sjögren.

Han bedömer att det i husbolag med relativt unga och välutbildade aktieägare finns ett större intresse att gå in för bergvärme. Äldre invånare tvekar mera inför investeringar som betalar tillbaka sig först om tio till femton år. Men det är ett faktum att en investering i bergvärme och värmeåtervinning inte blir ekonomiskt betungande ens för aktieägare, som avser sälja sin lägenhet. De minskade kostnaderna för uppvärmning av bostäder och bruksvatten sänker inte bara vederlaget – de höjer också lägenhetens värde.

Investeringen i bergvärme och värmeåtervinning i husbolaget Aurinkoamfi i södra Esbo, där Ulf Sjögren är styrelsemedlem, gick lös på cirka 300 000 euro. Summan fördelas på 42 lägenheter och finansieras genom ett banklån som husbolaget tagit. Aktieägarna kan välja mellan att betala bort sin del av lånet på en gång eller genom att betala ett finansieringsvederlag till husbolaget under 12 år. Under det första året kommer finansieringsvederlaget och sänkningen av vederlaget att gå ut på ett. Därefter minskar finansieringsvederlaget år för år tills lånet är helt betalt 12 år senare.

Bergvärmesystemets värmepumpar och varmvattenbehållare placerades i husbolagets värmecentral, som finns i ett överraskande litet rum i bottenvåningen. Inga nya utrymmen behövde tas i bruk. I värmecentralen finns två värmepumpar som förädlar värmen från borrhålen så att den når den temperatur som behövs i radiatorerna och i bruksvattnet.

– Vi gick in för att skaffa två pumpar så att den ena alltid finns i reserv om den andra skulle gå i olag – i daglig drift går de i tandem, så att båda belastas med lika lång körtid, berättar Sjögren.

– Ett andra och viktigare skäl till att vi gick in för att skaffa två värmepumpar var att vi önskade få en hög effekttäckning. En hög täckning innebär ett mindre strömbehov, då värmepumparna kan producera allt som behövs och elpannan kan stå i beredskap utan att göra något mer. Elpannan behövs alltså bara vid stränga köldknäppar eller vid en eventuell störning.

Vanligen står själva bergvärmen för 60–70 procent av uppvärmningen av fastigheten och bruksvattnet. I fallet Aurinkoamfi hoppas man komma upp till närmare 80 procent då man dessutom tar tillvara värmen från den utgående ventilationsluften. Detta sköts av värmeväxlare som byggts i anslutning till ventilationssystemet uppe på höghusets tak.

Värmen i ventilationens utgående luft överförs där till värmepumpens så kallade brinekrets (finns nere till höger i figuren här invid), där den bidrar till att ytterligare höja värmepumparnas verkningsgrad. Värmen från taket bidrar på så sätt till uppvärmningen av huset och dess bruksvatten. Sjögren sätter handen mot den utgående luften från husets maskinella ventilation uppe på taket.

– Luften känns kall, vilket visar att värmeåtervinningen fungerar!

Enligt Sjögren är husets teoretiskt framräknade utsläpp av koldioxid nu noll eftersom man köper grön el som producerats med vattenkraft. Eftersom vattenkraften inte är gratis och inte heller helt problemfri miljömässigt hoppas han att husbolaget på sikt kan övergå till att använda förnybar el, som husbolaget själv producerar till en marginalkostnad om noll euro. Nästa steg blir troligen installation av solcellspaneler, vars produktion i första hand används för att täcka fastighetens egen elkonsumtion inklusive värmepumparnas kompressorer. Överskottsproduktionen lagras i varmvattenberedarna.

Trots minskad totalförbrukning av energi innebär ändå övergången till bergvärme att husets elförbrukning ökar eftersom värmepumparna drivs med el. Då uppstår frågan om landets elproduktion och överförings-kapacitet räcker till om många husbolag går in för bergvärme.

Enligt Sjögren kommer solpanelerna att producera all den el värmepumparna behöver under 6–8 månader av året. Värmepumparna i kombination med solpaneler förbrukar dessutom mest el nattetid, då landets totala elkonsumtion är som lägst.

– I fastigheter med större värmecentral kan man installera fler varmvattenbehållare och producera varmvatten när elen är billigast och elöverföringskapaciteten minst belastad.
Peter Lund, professor och energiexpert vid Aalto universitetet, tror inte heller att värmepumparnas elförbrukning är ett stort problem.

– Det är relativt lätt att lagra värme i vatten i stor skala så att inte produktionen och distributionen av el överbelastas.

Lund tror också att det finns en stor kapacitet att lagra värme under sommaren i jorden, för att sedan utnyttja den under vintern. Han är överlag optimist när det gäller att utveckla bergvärmesystem med ny teknik. Det visar experimentet med Nordens djupaste borrhål (ca 7 kilometer), som gjorts av energibolagen St 1 och Fortum vid Aalto universitetet i Otnäs i Esbo.

– Effektivare borrteknik kommer att göra det möjligt att borra 1–2 kilometer djupa hål även vid höghus. Det betyder att antalet borrhål kan minska och att borrhålen kan placeras relativt tätt i urbana områden.

Då bergvärmen kombineras med vindkraft och solenergi minskar behovet ytterligare att använda fossil energi för uppvärmning.

Ett byte till bergvärme lämpar sig speciellt väl i äldre hus där det börjar bli aktuellt att förnya värmesystemet. Bytet går enklast om huset har ett vattenbaserat cirkulations-system och där energikällan är olja eller fjärrvärme. Ulf Sjögren är kritisk till fjärrvärmen – både ur ekonomisk och ekologisk synvinkel.

– Hos oss har priset på fjärrvärme höjts två gånger under det senaste året.

Hittills har fjärrvärmen i huvudstadsregionen främst producerats i kraftverk med stenkol som huvudsaklig energikälla. Men senast år 2029 ska stenkolen vara utfasad som energikälla, enligt en lag från våren 2019.

I huvudstadsregionen har man gått in för att ersätta kolet med främst träbaserade bränslen i värmekraftverken. Det innebär kraftigt ökade transporter med lastbilar, vilket är betänkligt ur miljösynvinkel. Det inhemska utbudet av träflis räcker inte långt och därför finns planer på att bygga ut hamnen i Ingå och den vägen importera energiråvara från skogar i Estland och Ryssland.De långa transporterna belastar miljön och kommer sannolikt ytterligare att höja priset på fjärrvärme.

Så här övertygar du aktieägarna i ett husbolag om att bergvärme lönar sig

• tag själv reda på så mycket som möjligt om bergvärmen, dess ekonomiska och ekologiska fördelar
• anlita en oberoende konsult som hjälper till med att kartera fastighetens energibehov och bedöma olika tekniska alternativ eller använd en leverantör med planeringskompetens
• gör upp en offertförfrågan
• hör även apparaturtillverkare, elinstallatörer och brunnsborrare
• satsa på kvalitet och underdimensionera inte antalet borrhål eller värmepumpar
• presentera en så utförlig och ekonomiskt trovärdig plan som möjligt för bolagsstämman
• det kan behövas två bolagsstämmor för att få igenom beslutet; ett första informativt möte och en extra bolagsstämma där beslutet fattas
• om husbolaget varit anslutet till fjärrvärmen lönar det sig att säga upp avtalet om fjärrvärme genast då beslut om bergvärme tagits. Uppsägningstiden för fjärrvärme är ofta lång, t.ex. 6 månader.

Text: Magnus Östman

Tidigare publicerad i tidningen Finlands Natur nr 3/2019.

Taggar