Låt det surra!

Pollinatörer är en viktig del av våra ekosystem

Den finska naturen är hem till otaligt många arter av insekter som pollinerar grödor och vilda växter. Detta bidrar till biodiversiteten i våra ekosystem samt till välbefinnandet av både oss själva och miljön omkring oss.

Pollinering beskriver processen där pollen transporteras från en blommas ståndare, eller “hanne”, till dess pistill, eller “hona”. Transporten kan ske via vind, vatten, olika insekter, fåglar, eller andra djur. Dessa olika arter kallas för pollinatörer. För att locka till sig pollinatörer kan växterna använda sig av t.ex. färger, dofter, eller energi och näring, som nektar eller pollen. Nektar är en utmärkt energikälla för pollinatörerna, och pollen är rikt på protein och fungerar som basföda för olika bi- och humlelarver.

I Finland är det främst insekter som tar hand om transporten av pollen, särskilt humlor och olika sorters vilda bin. Flugor och fjärilar, samt andra nektar- och pollenätande arter, t.o.m. myror och skalbaggar hjälper även till. Vi behöver mångfald inom de arter som pollinerar, eftersom det är riskfyllt att lita på enbart en art, då förändringar i klimatet och sjukdomar kan utplåna enstaka arter.

Varför behöver vi pollinatörer?

Omkring 80% av alla världens grödor behöver insektspollinering för att ge skörd. Tack vare pollinatörerna har vi gott om frukter, bär, nötter och grönsaker. Kakaon i chokladen vi äter och de bönorna vi brygger morgonkaffet på kan vi även tacka dem för. En stor del av det vi äter och därmed vårt välmående påverkas alltså av deras välmående.

På grund av att naturens ekosystem bygger på att olika arter gynnar varann - vissa växter är föda för vissa djur, som i sin tur blir föda för andra djur - är olika insekter, speciellt pollinatörer, en integral del av biodiversiteten. Flera av de växtarter som pollinatörerna hjälper i pollineringsprocessen skulle dö ut utan deras existens. Detta i sig skulle påverka hela ekosystemet på ett betydande, negativt sätt.

Nu om någonsin behöver pollinatörerna vår hjälp

Det ser inte bra ut för stunden; enligt EU-kommissionen minskar var tredje bi-, fjäril- och blomflugart inom EU-området, och var tionde bi- och fjärilart hotas av utrotning. Speciellt de vilda pollinatörerna är i stor fara.

Det finns flera orsaker till detta; insekternas livsmiljöer minskar i och med att människan bygger allt mer, samt hotas deras existens av starka bekämpningsmedel som används i jordbruket, och invasiva arter i miljön. På systematisk nivå skulle ett ekologiskt hållbart jordbruk, större mångfald av livsmiljöer i förstörda jordbruksområden, samt alternativa metoder av skadedjursbekämpning hjälpa pollinerarnas välfärd.

Vad kan vi göra för att hjälpa pollinatörerna?

Vi kan hjälpa pollinatörerna på flera olika sätt och göra livet lite lättare för dem. Om du har en gård eller gräsmatta är det enklaste sättet att hjälpa pollinatörerna genom att lämna gräset oklippt! Att låta naturen göra sitt och växa fritt är såklart bäst, men att låta gräset växa längre än vanligt och klippa det med glesare mellanrum är också bra för dem. På detta sätt kan en del av växterna i gräsmattan gå i blom och locka till sig pollinatörer. Om du vill klippa gräsmattan som förr, kan du även låta en liten del vara som den är, och klippa resten.

Du kan bevara de befintliga områdena i din trädgård där det finns blommande träd och buskar, eller plantera nya. Det får gärna vara växter med lokalt ursprung. Gamla löv- och barrträd är utmärkta uppväxtmiljöer för pollinatörer, så om möjligt, kan du träva till att bevara dem på din gård. Försök att avstå från kemikaliska bekämpningsmedel i trädgården och använd dig av insektvänligare metoder. Det är också viktigt att komma ihåg att friska växter som mår bra är mer motståndskraftiga mot olika typer av skadedjur och sjukdomar.

Bihotell är ett utmärkt sätt att komplementera den döda ved som hela tiden minskar i vår natur, och att hjälpa pollinatörerna. Bihotell är en konstgjord boplats för vilda bin och andra pollinerare, oftast gjord av trä eller bambu. Hotellen har olika storleks hål som bina kan använda för att bygga sina bon. De kan vara särskilt viktiga för solitära bin, som inte lever i samhällen så som honungsbin eller humlor. De bihotell som man hittar i butiken är inte alltid ändamålsenliga för själva bina, eftersom de ofta innehåller kottar och annat material som inte bidrar till boplatser för dem. Därför är det bäst - och billigast - att bygga ett själv, genom att exempelvis borra djupa hål i olika storlekar i en bit trä.

Natur och Miljö har egna instruktioner för ett enkelt bihotell här. Anvisningar för byggandet hittar du även på Gröna rader eller Naturvårdsverkets webbsida.

Taggar