Frågor och svar om torv

Frågor om lagstiftning

Tidtabellen är alldeles för stram, 2025 kommer för snabbt.

Det brådskar om vi vill begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, i enlighet med Parisavtalet. Allas, även Finlands insatser behövs. Genom att lämna torven kunde vi minska våra utsläpp kännbart. Förbränning av torv orsakar lika mycket utsläpp som privatbilismen.

Enligt en rapport från Climate Analytics måste användningen av stenkol i industriländerna fasas ut tills år 2030. Finland är ett rikt land och borde därför höra till föregångarna i den här omställningen. Enligt en lag som riksdagen har stiftat blir det år 2029 förbjudet att använda stenkol i energiproduktion. Eftersom torven är mera förorenande än stenkolen borde användningen av torv upphöra med en ännu tajtare tidtabell. I praktiken är det tekniskt möjligt att lämna torven i snabb takt.

Förändringen sker för långsamt. År 2025 är det redan för sent.

För kärrnaturen och klimatet är varje år av uppskjutna utsläppsminskningar för mycket. Det är ändå viktigt att reservera tid för den demokratiska beslutsprocessen samt att ge torvproducenter och energibolag möjligheter att anpassa sig till förändringen och att göra nödvändiga investeringar. Förändringen måste ske kontrollerat och rättvist, så att den är samhälleligt acceptabel.

Torv används bara i liten utsträckning och det är en industri som håller på att gå till historien av sig själv.

90 procent av den torv som utvinns från myrmarker används inom energisektorn till produktion av el och värme. Torven orsakar 15 procent av Finlands växthusgasutsläpp, fastän endast 4–7 procent av landets energi härstammar från torv.

Efterfrågan på torv upprätthålls konstgjort med hjälp av politiska beslut, som bidrar till att torven är prismässigt fördelaktig. År 2020 fick torven skattelättnader till ett värde av 172 miljoner euro. På grund av den här subventionen är torven konkurrenskraftig i förhållande till andra fossila bränslen. Om energitorv skulle beskattas enligt samma principer som andra fossila bränslen, skulle skatten vara tio gånger högre än nu och då skulle användningen av torv minska rejält.

Priset på utsläppsrätter kan antingen stiga eller sjunka. Det är osannolikt att torvförbränning skulle upphöra av sig själv. Även om beskattningen av torv skulle höjas till samma nivå som för andra fossila bränslen kunde torv ändå användas i mindre mängder ännu år 2050. Därför måste energianvändningen av torv förbjudas.

Har man någon annanstans lyckats lämna torven? Var och hur?

Irland har bestämt att torvförbränningens skall upphöra på 2020-talet. Det statliga torvbolaget Bord na Mona arbetar utgående från en strategi enligt vilken energianvändning av torv upphör år 2028 och dess användning som underlag för odling upphör år 2030. I praktiken har förändringen skett ännu snabbare. Marknadsaktörer med statsbolaget i spetsen har beslutat att sluta bränna torv redan år 2023. Irland har alltså lyckats lämna torven. Torvbolaget satsar nu på vind- och solkraft, biogas, fiskodling, ekoturism, förädling av avfall samt på att återställa förstörda myrar.

I omställningen på Irland har man inte helt lyckats hantera de sociala utmaningarna. Man har inte satsat tillräckligt på omskolning och sysselsättning av anställda inom torvbranschen. Här i Finland kan vi ta lärdom av processerna på Irland. Torv används som bränsle även i Sverige och i de baltiska länderna. Tyskland, Frankrike och Litauen är de största producenterna av odlingstorv inom EU. I EU-jämförelsen är utsläppen av växthusgaser från dikade myrmarker störst i Finland, Tyskland och Polen.

EU-lagstiftning och utsläppshandeln sköter om att torven fasas ut i sinom tid. Finland varken behöver eller kan göra någonting på egen hand.

Det finns mycket osäkerhet gällande prisutvecklingen för utsläppsrätterna inom EU. VTT har bedömt att priset på utsläppsrätter inte kommer att stiga märkbart under de närmaste tio åren från nivån i början av år 2020. Till följd av coronavirusepidemin störtdök priset på utsläppsrätter. Finland skall inte vänta på beslut som korrigerar bristerna i EU:s utsläppshandel.

Det behövs en tydlig tidtabell för utfasningen av torv, så att omställningen kan genomföras kontrollerat och rättvist. Utan tydliga styrmedel kan inte offentliga medel användas för att kompensera utsatta företag och regioner. Det ligger i energibolagens och torvproducenternas intresse att processen är planerad.

Torvens klimat- och miljöpåverkan

Finländska myrmarker och finsk torv är betydelselösa i ett globalt perspektiv, där Rysslands permafrost smälter och regnskogar brinner.

Självfallet måste utsläppen minskas i hela världen. Överallt i världen riktas nu blickar mot aktörer som kan föregå med exempel gällande hur en energiomställning kan genomföras med en stram tidtabell och på ett rättvist sätt. Finland är världens myrrikaste land. Vi bär ett särskilt ansvar över myrnaturen och att den kol som har lagrats i myrarna inte kommer ut i atmosfären. Det är viktigt att visa att vi kan fasa ut torven som bränsle. Finland är ett rikt land och enligt en FN:s rapport är finländarna världens lyckligaste folk. Våra utsläpp per person är bland de högsta i världen. Vem kan genomföra åtgärder mot klimatkrisen om inte vi gör det?

Är det någon skillnad på kollager och kolsänka?

Med ett kollager avses all den kol som finns bunden på ett visst område, t.ex. i ett kärr. Med kolsänka avses den mängd koldioxid som binds från atmosfären under en tidsperiod, t.ex. ett år. För att Finland skall kunna uppnå målet om kolneutralitet, måste vi dels sluta använda fossila bränslen och torv samtidigt som vi bevarar och helst ökar våra nuvarande kollager.

Skogarna är Finlands viktigaste kolsänka, men myrmarkerna är det överlägset största kollagret. Mängden kol som finns bunden i myrmarkens lager uppgår till omkring 6000 miljoner ton, vilket motsvarar Finlands nuvarande utsläpp under nästan 400 år.

Hur stora utsläpp orsakar torven? Hur mycket orsakar förbränningen av torv? Och hur mycket brytningen av torv?

Torvens andel av de klimatstörande utsläppen är dubbelt så stor som torvens andel i energipaletten. Energitorven står för 4–7 procent av Finlands energi, men den orsakar 12–15 procent av landets växthusgasutsläpp. Ett av de kostnadseffektivaste sätten att minska den negativa klimatpåverkan från produktion av el och värme är att minska förbränningen av torv.

Finlands klimatpanel uppskattar att gapet mellan Finlands klimatmål och -åtgärder uppgår till 19 miljoner ton koldioxid. Genom att sluta använda torv som energikälla kan vi minska det här gapet. Klimatutsläppen från torvbränning var år 2017 5,7 Mt CO2. Därtill orsakade brytningen av torv 1,7 Mt utsläpp. Ungefär 15 procent av torven används till annat än förbränning, bl.a. Till odling.

På vilket sätt tar kärrnaturen skada av torvbrytning?

När man anlägger en torvtäkt tar man bort all vegetation och gräver diken för att sänka vattennivån. Det här leder till att den ursprungliga kärrnaturen går totalt förlorad. Efter att torvbrytningen har upphört återgår området mycket långsamt till ett naturtillstånd. Under övergångsperioden borde det ingå krav på återställande åtgärder i alla torvbrytningstillstånd.

Enligt den senaste rödlistan från år 2019 går det riktigt dåligt för arter som lever på myrmarker. En starkt negativ trend gäller fjärilar: Deras livsmiljöer hotas av dikning och torvtäkt. Även fågelarter som förekommer på myrmarker är i trångmål och deras populationer minskar. Uttorkningen av myrmarker fortsätter på grund av dikningar som har gjort under många decennier. Över hälften av alla naturtyper på myrmarker är rödlistade. I den senaste rapporten över rödlistade naturtyper år 2018 var trenden negativ för alla typer av kärr och myrar. Betydelsefulla hotfaktorer var bl.a. torvtäkt, dikningar, rökning av ny åkermark och skogsavverkningar.

Den största delen av torvtäktsområdena finns i södra Österbotten, Norra Österbotten och i Lappland.

Torvtäktstekniken har utvecklats och numera kan man bryta torv med naturvänliga metoder. Det går att undvika utsläpp av partiklar och näringsämnen.

I torrläggningsskedet uppstår alltid utsläpp till vattendrag. Det samma gäller under vårflödet. Även under de sista åren (till år 2025) skall bästa tänkbara miljöteknik användas när man bryter energitorv.

Torv och energiproduktionen i Finland

Hur många torvkraftverk finns det i Finland?

Torv används som bränsle i CHP-kraftverk (Combined Heat and Power), där man producerar både värme och el. Runtom i Finland finns tiotals kraftverk av den här typen. Totalt finns det omkring 240 torvkraftverk, bland annat i städerna Uleåborg, Kuopio och Jyväksylä. I många kraftverk bränns torv tillsammans med träflis från skog.

Med vad borde torv ersättas? Hur ska Finland producera energi när vi slopar torven?

Moderna förbränningspannor behöver inte längre torv av tekniska skäl. Ett exempel finns i Raseborg (s. 20). Behovet av energi för uppvärmning kan minskas genom bättre byggnadsteknik och genom att utnyttja spillvärme. Värme kan produceras utan förbränning, t.ex. med värmepumpar samt med aktiv solvärme. El kan produceras med vindkraft och solpaneler. På mindre orter finns möjligheter att använda biomassa som uppfyller hållbarhetskriterierna, exempelvis sågspån, bark och klent virke från gallringar. Fjärrvärmenätet borde utvecklas så att värme som produceras i små anläggningar av energi från förnyelsebara energikällor kan matas in i nätet.

Är det bättre att bränna importerad stenkol? Torv är ju en inhemsk resurs. Och hur är det med beredskapsperspektivet?

Riksdagen har godkänt en lag som förbjuder användning av stenkol inom energisektorn år 2029. Stenkolen beskattas hårdare än torv. Det är alltså ytterst osannolikt att torven skulle ersättas med stenkol.

Utan en lag som förbjuder energianvändning av torv kan det i stället gå så att stenkol ersätts med torv, vilket skulle gå stick i stäv med syftet med lagen om stenkol. Om man skulle börja bränna torv i stället för stenkol skulle utsläppen av växthusgaser från förbränningsanläggningar öka.

Statens behov av att kunna säkerställa tillgång till energi under alla förhållanden kan uppfyllas genom att använda en mångsidig palett av teknologi som utnyttjar energi från förnyelsebara källor. Det är viktigt att satsa på såväl lagringskapacitet som elöverföringskapacitet till våra grannländer.

Torven kommer ju att ersättas med träflis. Så, om vi lämnar torven kommer virkesanvändningen att öka. Räcker virket till?

Vi anser att den totala virkesanvändningen i Finland inte skall öka. Användningen av skogsbiomassa för att tillverka energiprodukter (el, värme, trafikbränslen) är inte klimatneutral. Vårt recept är att istället satsa på teknologi som inte bygger på förbränning. Finland borde införa strikta hållbarhetskriterier för skogsbiomassa. Förbränning av stubbar, grova stockar (inkl. dött virke) och klent virke som kan förädlas till långvariga produkter borde upphöra.

Nya torvtäkter öppnas inte för att producera energitorv. Att 3000–4000 hektar myrmark omvandlas till åker varje år utan några som helst tillstånd utgör ett mycket större problem.

Det är problematiskt att myrar omvandlas till åkermark. Utsläppen av växthusgaser från torvmarksskogar som har röjts till åker uppgår till ca 1,9 Mt CO2-ekvivalenter per år. Det är lika mycket som hela avfallssektorns utsläpp och motsvarar tre procent av landets totala utsläpp. Natur och Miljö kräver att röjningen av torvmarksskogar skall upphöra.

Faktum är ändå att nya torvtäkter hela tiden öppnas. Även värdefulla myrar, som exempelvis det unika området vid Kaitasuo, hotas av torvbrytning. Lokala naturskyddsföreningar har kämpat för flera värdefulla områden, men hoten mot myrmarkerna kvarstår så länge man idkar torvbrytning.

Det är dumt att stänga en inhemsk bransch. Många skulle förlora sin arbetsplats och arbetslösheten skulle drabba områden som redan nu har stora utmaningar.

Enligt Bioenergia rf, som representerar torvbranschen, är den direkta sysselsättningseffekten av torvproduktion 2300 årsverk. Om man utöver de som direkt arbetar inom torvsektorn också räknar med personer som arbetar inom andra branscher, t.ex. på kraftverk, kommer man upp i en total effekt på cirka 4 200 årsverk. De här arbetsplatserna är dock inte nödvändigtvis beroende av torv. Inom torvbranschen är det vanligt med deltids- och säsongsarbete, vilket kan betyda att de arbetstagarna även har andra inkomster. På vissa orter är torvbranschens betydelse för sysselsättningen tveklöst betydande.

Utfastningen av energitorv skall ske planerat och med sociala satsningar. Natur och Miljö förespråkar att man gör upp regionala omställningsplaner i nära dialog med den lokala befolkningen. Genom sådana här processer kan man se till att områdenas livskraft inte sjunker permanent och att människorna inte lämnas vind för våg.

Finland kan få 164,8 miljoner euro ur fonden för en rättvis omställning under åren 2021-2027. Tillsammans med andra kopplade finansieringskällor kan det blir ett paket på upp till 749 miljoner euro, som till stor del kunde användas till att finansiera kompenserande åtgärder. Finansieringen kan riktas till att bredda näringslivsbasen, till små investeringar eller till omskolning. Finland har nu ett ypperligt tillfälle att genomföra en kontrollerad och rättvis omställning, men det förutsätter mod att fatta politiska beslut.

Taggar