Biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden är utgångspunkten för det moderna naturskyddet.
Med biologisk mångfald eller biodiversitet avses all den ofantliga variation som förekommer i naturen inom arter (genetisk diversitet), mellan arter (artdiversitet) och mellan artsamhällen (ekosystemdiversitet). Ju större den biologiska mångfalden är, desto bättre förmåga har naturen att anpassa sig till förändringar, både naturkatastrofer och människans påverkan.
Den biologiska mångfalden minskar globalt, men också i Finland. Vart tionde år gör man i Finland upp så kallade rödistor över hotade arter och naturtyper utgående från IUCN:s kriterier.
I Finlands lever drygt 40 000 olika arter. I den senaste rödlistan för arter (2019) bedömde artexperter hotstatusen för drygt hälften av arterna. Mer än var tionde art är rödlistad, av fåglarna rentav en tredjedel! Förändringarna inom jordbruket och det intensiva skogsbruket är betydande orsaker till att arter hotas av utrotning. Därför satsar Natur och Miljö på miljöanpassning av jordbruket och skogsbruket.
Hoten mot naturtyperna bedömdes senast år 2018. Sammanlagt analyserades 388 naturtyper. Hälften av dem klassades som hotade. I kustregionen förekommer en stor mängd hotade naturtyper.
Skydd, restaurering och skötsel
Det bästa sättet att skydda arter är att skydda deras livsmiljöer. För de allra flesta naturtyper är nätverket av skyddade områden i Finland ännu bristfälligt. Vi arbetar för att privatpersoner, organisationer, staten och kommuner skall skydda områden med särskilda naturvärden. Arter med särskilda livsmiljökrav kan försvinna från små och isolerade naturskyddsområden. Därför är det viktigt att det finns ekologiska korridorer mellan skyddade områden.
I de flesta fall gynnas naturen mest av att människan lämnar den i fred, alltså ger de biologiska processerna utrymme och tid. En del arter och naturtyper behöver ändå aktiva skötsel insatser. Ett exempel är vårdbiotoper som har utvecklats under århundraden när boskapen höll kulturlandskapet öppet. Ängar, hagmarker och skogsbeten har en unik flora och fauna som är beroende av betande djur och slåtter.
Den biologiska mångfalden i Finland utgörs av de arter som har spridit sig hit på naturlig väg, under 10 000 år (efter den senaste istiden). Vissa främmande och invasiva arter som har förts hit av människor utgör ett allvarligt hot mot de naturligt förekommande arterna. De här arterna har inte hemortsrätt här och det är en god gärning att bekämpa dem. Läs mera om främmande invasiva arter i Finland.
Vi kan alla bidra till att bevara och öka den biologiska mångfalden, t.ex. genom att hänga upp holkar för fåglar, genom att anlägga barer och hotell för insekter, genom att ersätta gräsmattor med blommande ängar.
Rovdjuren är en väsentlig del av ekosystemen. Vi tycker att det skall finnas livsutrymme också för dem i den finländska naturen, även om de i viss mån konkurrerar med människan om resurser som fisk och vilt.
Människan har på många områden förändrat naturen så dramatiskt, att det behövs restaureringsinsatser för att rädda den biologiska mångfalden. Det betyder att man enligt modell från naturens egna processer återställer vissa väsentliga egenskaper i naturmiljöer. Det kan handla om att t.ex. täppa till diken som har dränerat myrar, öka mängden död ved i skogar, riva dammar i bäckar och åar eller röja igenvuxna vårdbiotoper som ängar och hagmarker. År 2019 startade miljöförvaltningen ett omfattande flerårigt program för att få fart på restaureringsaktivitererna i Finland. Läs mera om Helmiprogrammet.
Naturen tar gärna hand om sig själv. Med att lämna naturen i naturligt tillstånd gör du den en tjänst.
Natur och Miljö arbetar för att bevara den biologiska mångfalden
Natur och Miljö är medlem av den internationella Naturvårdsunionen IUCN som utformar rekommendationer gällande skydd av biodiversiteten på global nivå. Vi deltar i utformningen och uppföljningen av nationella biodiversitetsprogram. Varje medborgare delar enligt grundlagen ansvaret för att bevara den biologiska mångfalden. Naturvårdslagen definierar rättigheter och skyldigheter, men det finns ännu mycket som kan bli bättre. Vi ger vårt bidrag till diskussionen om nya naturskyddsprogram och om skötselplaner för enskilda prioriterade arter. Vi sprider information om enkla åtgärder som främjar biodiversiteten.
Vi vill också på olika sätt väcka intresse för naturhobbyer och fältbiologiska färdigheter. Via våra lokalföreningar kommer du i kontakt med naturintresserade och naturkunniga personer på din ort. Förbundet har gett ut guider om hur man hittar skyddsvärda naturvärden i särskilda livsmiljöer, bl.a. i jordbrukslandskapet och i skogar.
Läs mer om biodiversitet i Finlands Natur
Tidskriften Finlands Natur har publicerat ett flertal artiklar om biologisk mångfald och biodiversitetens betydelse. Du hittar några av artiklarna på tidningens egna webbplats här.
Dela denna sida
Taggar
Du kanske också är intresserad av...
-
Klimat
Det går ännu att bromsa klimatförändringen, men det kräver resoluta åtgärder på alla plan.
-
Vasslåtter som en multifunktionell lösning
Vasslåtter, alltså skörd av vass, är en metod som kan användas för att minska övergödningen i våra vatten. Vasslåtter kan också främja artrikedomen på stränderna och bidra till vassruggens funktion som kolsänka. För att maximera nyttan och minimera skador på de livsmiljöer som vassruggar utgör, är det ändå viktigt att skörda vassen på ett hållbart sätt.
Läs mer om artikeln: Vasslåtter som en multifunktionell lösning
-
Våtmarker - naturens vattenreningsverk
Våtmarker är en av naturens mest mångsidiga och värdefulla ekosystem. Dessa blöta miljöer fungerar som viktiga filterzoner som bromsar upp näringsläckaget och håller kvar sediment. I takt med att klimatförändringar och mänskliga aktiviteter ökar trycket på våra vattenmiljöer, blir våtmarkernas funktioner allt viktigare, särskilt för Östersjön. Men vad är våtmarker egentligen, och hur kan vi dra nytta av dem samtidigt som vi skyddar dem?
-
Strandtyper
Finlands kustlinje intill Östersjön är inte bara lång (ca. 46 000 km), utan också mångfacetterad när det kommer till dess olika strandtyper. Den består av allt från dramatiska klippor och steniga stränder till mjuka sandstränder och leriga bottnar. Varje strandtyp har sina egna unika egenskaper och biologiska samhällen där olika uppsättningar av växter och djur trivs.
-
Östersjöns tillstånd
Östersjöländerna bedömer gemensamt Östersjöns tillstånd i samverkan med den regionala miljökonventionen HELCOM vart sjätte år. Östersjöns tillstånd avgörs genom att mäta 59 indikatorer som utreder hur väl Östersjöns livsmiljöer, arter och näringsväv mår. Den senaste rapporten om Östersjöns tillstånd, HOLAS 3, publicerades 2023. Här ger vi en överblick av Östersjöns tillstånd baserat på den senaste bedömningen.