Värdefulla gamla lövträd och döda träd bränns till energi
Största andelen av energiveden är biprodukter från skogsindustrin, men träd som är avgörande för skogens biologiska mångfald huggs också ner enkom för att brännas till energi. Volymerna har ökat markant efter 2010.
Det har varit en medveten politisk strategi under de senaste tjugo åren att understöda förbränningen av trä för energibruk. En ökad användning av träbränsle har varit ett led i att minska användningen av fossila bränslen. Men miljöexperter slår nu larm om hur ett allt intensivare uttag av virke för förbränning både hotar den biologiska mångfalden och bidrar till koldioxidutsläpp.
Den trämassa som förbränns i värmeverk består till största del av restprodukter från skogsindustrin, men träd som är livsavgörande för flera hotade arter huggs också ner för energibruk. Pekka Punttila vid Finlands miljöcentral, säger att också gamla stora lövträd, som asp och sälg, huggs ner.
– Det är ett stort problem att man hugger ner dessa kraftiga träd bara för att bränna dem till energi. De har ett mycket större värde för att bevara mångfalden i naturen, säger Punttila.
Punttila ger en dyster bild av läget. Trots rekommendationer och rådgivning för hur den biologiska mångfalden ska tas i beaktande när man avverkar skog, har utvecklingen gått mot det sämre under de 20 senaste åren. När ekonomiskogar avverkas försvinner ungefär nittio procent av beståndet av stora lövträd.
Också gamla murknande träd, som är en annan viktig faktor för att rädda utrotningshotade arter, tas ur skogarna för energibruk, eller förstörs i intensiv avverkning. Även om antalet döda träd i skyddade skogar - särskilt i södra Finland - har vuxit kraftigt, har antalet döda träd i hela landet varit detsamma under de senaste 20 åren. Det innebär att dött virke i allt större utsträckning har tagits ur eller förstörts i ekonomiskogarna.
Det finns cirka 1600 hotade eller nära hotade arter i de finska skogarna. Deras livsmiljö har under en längre tid försämrats av skogsbruket, men under de senaste 20 åren har avverkningen av energivirke ytterligare bidragit till nedgången.
Användningen av råvirke 2022 (preliminära siffror)
78,7 miljoner kubikmeter råvirke användes totalt
83 % bearbetades av skogsindustrin
18 % brändes som energi
Finlands miljöcentral har i en nyligen publicerad rapport,”Miljöskadliga stöd i Finland”, pekat ut särskilt skattefriheten för träbränsle som extra skadligt för miljön och klimatet. Sampo Pihlainen, en av forskarna bakom rapporten, påpekar att det inte enbart handlar om skattefrihet utan att också direkta stöd fram till ett par år sedan har delats ut för att ta ut energivirke ur skogarna.
– Till en början stödde också miljöorganisationer den här politiken, men nu ser man miljökonsekvenserna av det här sättet att minska på användningen av fossila bränslen, säger Pihlainen.
Det bör påpekas att mycket av det energivirke som tas ur skogarna inte har en direkt skadlig inverkan på den biologiska mångfalden, till exempel gallring gör att de större träden har bättre rum att växa. Men när klenvirket bränns har det samma koldioxidutsläpp som all annan förbränning.
– Argumentet har varit att trä är en utsläppsfri energikälla eftersom träden växer upp igen och då binder koldioxid. Men det är en lite märklig logik när vi har en klimatkris som vi måste åtgärda just nu.
Träbränsle har främst använts för att ersätta olja och torv som energikälla i värmeverk som är kopplade till fjärrvärmesystemet. Ett alternativ till förbränningen av trämassa är att elektrifiera värmeverken så att fjärrvärmevattnet värms upp i stora “kastruller” med hjälp av el från förnybara källor som vind- eller solkraft.
Priset på träbränsle gick kraftigt upp efter Rysslands fullskaliga anfall mot Ukraina, då man ville hitta alternativ till rysk olja och gas. Skattefriheten och den ökade efterfrågan har gjort det än mer lukrativt att ta ut energivirke ur skogarna, men Pihlainen ser ändå att den långsiktiga trenden är att värmeverken övergår till energikällor som inte baserar sig på förbränning.
– Men det handlar om stora investeringar och det kan dröja en tid ännu, konstaterar han.
För att rädda de biotoper som är viktiga för hotade arter anser Pihlainen att det borde utvecklas stöd som ger ekonomiska incitament att bevara till exempel lövträd och döda stammar istället för att avverka dem för energibruk. Punttila lyfter fram att i kriterierna för skogscertifiering skulle man kunna förbjuda avverkningen av gamla lövträd och döda träd för energivirke. Skogscertifiering innebär att skogarna används på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.
Text: Emma Strömberg
