Vassen - både en buse och en räddare

Tillståndet i den finländska skärgården har försämrats kraftigt under de senaste årtiondena. Det enskilt största problemet är övergödningen och att många strandavsnitt som en följd av detta växer igen.

Förr vandrade betande kor i mycket högre grad än nu på strandängarna och hjälpte till att hålla strandväxtligheten i styr. Om vi dessutom lägger till att både den näringsbelastning som kommer från skogs,- och jordbruk samt den mängd kväve från trafiken och industrin till strandområdena ökat drastiskt, så blir bilden tydlig.

En av de växter som går vinnande ur den här cocktailen är vassen. Vassruggarna täcker på sina ställen hundratals hektar av våra stränder. Vassens utbredning kan föra med sig en hel del problem som försämrad vattenkvalitet, ökade metanutsläpp samt att många av de djur- och växtarter som behöver öppna vattendrag hotar att falla tillbaka.

Men: vassen är inte bara en buse i vår natur.

– Det är viktigt att komma ihåg en sak: det är inte så att det är vassen som övergöder Östersjön utan vassen binder näringsämnen. Vassen förorsakar inte övergödning utan vassruggarnas utbredning är en följd av att det finns för mycket näring i kretsloppet, säger Sonja Jaari projektledare för Baltic Reed Project där hennes arbetsgivare John Nurminens stiftelse är en av parterna.

– Om vi skulle ta bort all vassen så leder det inte till att övergödningen försvinner. Utan vassens eller andra växters filtrerande funktion så skulle näringsämnena i ännu högre grad rinna från land ut i havet.

Också Iiro Ikonen, överinspektör på Naturskyddsenheten på Egentliga Finlands NTM-central, tycker att det är viktigt att vi har en nyanserad bild av vassen och vassruggarna. Ikonen har i många år arbetat med vassrelaterade frågor. Det har haft både en positiv och en negativ inverkan på skärgårdsmiljön och strandnaturens mångfald att vassen spridit sig i så hög grad.

– Det skulle vara väldigt nyttigt om vi skulle lyckas få bort mer av den näring som binds i vassen - till exempel fosfor och kväve. Det skulle ha en effekt som minskar på övergödningen, vassen växer ju varje år väldigt mycket , säger Ikonen

Iiro Ikonen ger flera oroande exempel på vilka arter som tagit skada av att vassen tagit över.

– Antalet strandängar har minskat drastiskt under de senaste hundra åren, istället har de blivit övervuxna av vass. De vadarfåglar som lever vid stränderna har tappat fotfäste efter att vassen tagit över.

På lokalt plan kan vassbestånd från tidigare år, som inte röjts bort, bli kvar och murknar i strandbrynet och medför att övergödningen ökar ytterligare. Samtidigt bidrar denna biomassa till att vattnet inte kan rinna lika fritt som tidigare vid strandvattnet.

– Sådana arter som trivs i fritt forsande vatten försvinner sakta men säkert på grund av vassruggarnas utbredning.

Ikonen tillägger i nästa andetag att vassen för med sig många positiva saker, som att den binder näringsämnen till sig medan den växer. Det här är särskilt viktigt vid bäck- och flodmynningar.

– På de här ställena ser vassen till att näringsämnen inte rinner längre ut i havet.

En annan positiv aspekt är att vissa växt - och djurarter nu får en puff framåt vid våra vassbevuxna stränder.

– Det finns många fåglar som trivs bra och gynnas av de välmående vassruggarna. För rördromen, rörsångaren, trastsångaren och sävsparven så går det ganska bra just nu eftersom de häckar och lever i vassen, säger Iiro Ikonen.

Källor: Sonja Jaari, John Nurminens Stiftelse & Iiro Ikonen, NTM-centralen

Text: Marcus Floman

Taggar