Om du skördar vass, gör det på ett ansvarsfullt sätt

Vassen hör till de växter som gynnats starkt av övergödningen av Östersjön. Eftersom vassruggarna brett ut sig på många håll har det uppstått ett behov att också skörda en del av vassen.

Planeringen är A och O

Iiro Ikonen är överinspektör på naturskyddsenheten vid Egentliga Finlands NTM-central. Han har i flera decennier arbetat med vassfrågor.

Ikonen understryker att det viktigaste med att skörda vass är att planera allt noga och framförallt ha en klar målsättning med skördandet.

Vass tål att skördas i ganska hög grad och växer snabbt upp på nytt nästa år.

På vissa områden kanske man både ”vill äta kakan och ha den kvar”. På de områdena skördar man vass och tar bort näring från kretsloppet i ett slags mosaikmönster men lämnar på andra ställen kvar vassen så att livsmiljöerna för fåglar och fiskar inte rubbas för mycket.

På andra ställen kan målet vara att helt och hållet bli av med den biomassa som finns i vassruggen. Då lönar det sig att upprepa vass-skördandet några gånger.

– Om målet med att skörda vassen på ett visst område är att helt bli av med den, så kan det vara bra att låta betesdjur beta på den mark där vassruggen tidigare växte, säger Ikonen.

Ibland är det ändå bäst att lämna vassen orörd helt och hållet.

– Det här kan man göra till exempel för att det behövs med tanke på bevarandet av naturens och vattenmiljöns mångfald.

Småskaligt skördande av vass är OK

Sonja Jaari jobbar på John Nurminens stiftelse och är projektledare för Baltic Reed Project. Stiftelsens roll i projektet är att arbeta med hur man kan skörda vass på ett hållbart sätt och vilka värdekedjor man kan hitta.

– Jag tror inte i nuläget att det är en god idé att skörda sommarvass i väldigt stora arealer. Tvärtom tror jag att det ska ske i liten skala och ganska lokalt förrän vi via ytterligare forskning får veta mer om vass-skördandets inverkan på strandmiljöerna och klimatet. Men småskaligt skördande av vass är knappast skadligt, säger Sonja Jaari.

Vass skördas i Finland oftast under perioden augusti-september eller på vårvintern.

Med tanke på att fåglarna häckar på sommaren i så många delar av skärgården är den bästa tidpunkten att skörda vass från och med augusti då häckningstiden är över.

– Om vassen slås på vintern avlägsnas bara 20-30% av näringen jämfört med om vassen avlägsnas i slutet av sommaren. Vintervassen är torr eftersom merparten av näringen sugits ner i rötterna och i havsbottnen, säger Iiro Ikonen.

Sommarvassen är grön och den innehåller förutom näring också mycket vatten. Vintervassen är gul och torr och skördas oftast på vårvintern.

Sonja Jaari säger att vass-skördande tidigt på hösten är att föredra – om vi vill få bort näringsämnen bundna till vassen och på det sättet bidra till att Östersjöns tillstånd förbättras.

– Kolen hålls kvar i växten men under hösten sugs merparten av näringsämnena ner i rotsystemet. Om vi vill få bort så mycket kväve och fosfor som möjligt så ska vi skörda sommarvassen - så fort fåglarnas häckningstid är över i slutet av augusti.

Den gröna sommarvassen kan användas till exempel som markförbättringsmedel på åkrar.

– På det här viset flyttar vi upp näringsämnena på land istället för att de rinner ut i vattnet, säger Jaari.

Problemet med den gröna sommarvassen är att det är ett jobbigare biomaterial för den börjar jäsa så fort du skördat den.

– Då är det mer bråttom i logistikkedjan när du ska få den gröna vassen fram till den som ska förädla det hela.

– Vintervassen är enklare att använda för olika ändamål, den är attraktiv till exempel som biomaterial för tak, som strö eller som energi. Det är ett material som håller bättre, säger Sonja Jaari.

Råvara för hållbara produkter

Med skördad vass kan man skapa ekologiskt hållbara produkter med vass som råvara. Om till exempel isoleringsmaterial för att isolera hus skapas med vass som råmaterial så kan det ersätta stenullen som produceras av icke-förnybara råvaror.

Beroende på om skördandet görs på sommaren eller vintern så kan vassen användas för helt olika ändamål.

Det vass-projekt som John Nurminens stiftelse är med i, Baltic Reed Project, fokuserar delvis på de vass-områden som Forststyrelsen ringat in som önskvärda områden för vass-slåtter. Baltic Reed Project arbetar med att uppmuntra företag att lära sig att skörda vass på ett hållbart sätt samt att hitta företag som vill utnyttja vass som råmaterial i produkter.

Ikonen nämner Danmark som ett intressant exempel med tanke på vad vintervass kunde användas till.

– I Danmark finns omkring 40 000 hus med vasstak medan vi har några tiotal sådana tak i Finland. Vass är ett väldigt bra byggmaterial, men vi har inte en sådan kultur i vårt land. En mer omfattande näringsverksamhet som är baserad på att skörda vintervass har inte på allvar tagit fart i Finland, säger Ikonen.

Den vass som skördas på sommaren har en stark dubbelfunktion: dels avlägsnas stora mängder fosfor och kväve från näringsomloppet, dels får företagare tillgång till en ekologisk råvara.

– Sommarvass kan användas till exempel till foder och som biogas, nämner Ikonen.

Iiro Ikonen är noga med att understryka att det i nuläget finns både frågetecken och utmaningar med att skörda vass. Ett problem är att det inte finns sådana maskiner som skördar vass som lämpar sig för all slags terräng.

Vissa maskiner lämpar sig för att skörda vass på sommaren, andra på vintern. Det är också stor skillnad om vassen ska avlägsnas på land eller till havs.

Mycket handlar om planering och hur du planerar skördandet på ett sätt där du tar artskydd och arterna i beaktande.

Det behövs tillstånd för storskalig vasskörd i havet. NTM-centralen beviljar tillstånd till skördandet om verksamheten inte hotar några växt eller -djurarter i området.

– Ifall skörden har planerats på ett hållbart sätt och inte sker på ett naturskyddsområde så brukar tillstånd beviljas, säger Sonja Jaari.

Källor: Iiro Ikonen, NTM-centralen & Sonja Jaari, John Nurminens Stiftelse

Text: Marcus Floman

Taggar