Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Dina cookieinställningar har sparats.
Foto: Natur och Miljö

Vattenvård inom skogsbruket i Finland

Nyhet , Publicerat:

Den 19 mars ordnade Natur och Miljö ett diskussionstillfälle om vattenvård och skogsbruk i Finland i samband med den internationella skogsdagen den 21 mars. Evenemanget ordnades som en del av projektet Från skog till hav som delvis finansieras av Ålandsbankens Östersjöprojekt och Svenska litteratursällskapet.

Kvällens talare vara Henry Schneider från Tapio, ett ledande konsultföretag inom skogsbranschen, Mats Holmgård från Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC, och Annika Ståhl från Finlands skogscentral. Vi hade även nöjet att ha fotograf och konstnär Ritva Kovalainen på plats som visade sin film Flödande skog, som genom en kombination av panoramabilder visar den orörda skogen.

Östersjön är ett av världens mest förorenade hav på grund av bland annat övergödning från belastningskällor så som skogsbruk. Skogens vattenmiljöer är rika på arter och spelar en avgörande roll för skogsbrukets ekosystem. Alla typer av vatten, från älvar till små porlande bäckar, är viktiga för skogen runtomkring oss. När torvmarker torrläggs, trädbestånd avverkas, jorden bearbetas eller när gödsel används händer det mycket mer än vad vi kan se med blotta ögat. Flera av dagens skogsbruksmetoder leder till att näringsämnen och organiskt material rinner allt fortare ut i närliggande vattendrag.

Vad vi kan göra för att utveckla vattenvården inom skogssektorn i Finland? Och vad är de utmaningar vi står inför de kommande åren?

De tre panelisterna känner sig beredda att tackla dagens stora utmaningar med den grund som deras studier inom skogsvetenskaper har lagt. Enligt dem utvecklas studieprogrammet kontinuerligt och mycket har ändrats bara de senaste 30 åren. De anser även att det finns mycket variation inom skogssektorn, det är inte så att alla som studerat dessa ämnen, arbetar inom sektorn eller att de som äger skog skulle ha en likadan agenda.

När det kommer till vattenvård i våra finska skogar är det viktigt att minnas att varje skog är unik. Varje skogsområde har sina egna utmaningar och möjligheter. Att förbättra vattenvården är inte något som kan lösas med likadana metoder på alla platser. Varje fall är unikt och kräver satsningar och intresse från skogsägaren själv. Panelisterna anser att det finns ett tillräckligt stöd, samt rådgivning och hjälp att få i dessa frågor. Även samarbete mellan skogsägare är viktigt då det gäller lösningar.

I sista hand är det skogsägarna själva som bestämmer över sin skog. Skogarnas öde ligger ofta på skogsägarnas beslut och mål om vad den egna skogen har eller ska ha för funktion. Holmgård poängterar att det är viktigt att som skogsägare tänka på vilka målen är för den egna skogen. Även Ståhl uppmuntrar varje skogsägare att bekanta sig med den egna skogen. Rör dig i din egen skog, se vad som växer och hur den mår. Lär dig känna din egen skog och dess specifika drag.

Något som alla panelister är överens om är att Finlands torvmarksskogar tidigare har brukats med relativt hård hand. Speciellt utdikning och dess skadliga effekter på miljön i torvmarksskogar är något vi lärt oss mycket om de senaste åren. När det kommer till restaurering av torvmarksskogar, återkommer vi till att det är upp till skogsägarna själva att ta det beslutet. På grund av det är det viktigt att projekt så som Ståhls, som informerar skogsägare om de ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara skogsbruksmetoderna för torvmarksskogar, existerar. På så sätt blir också skogsägaren självsäkrare i att ta egna medvetna beslut utifrån fakta och kunskap.

Alla panelister poängterar att det finns få eller inga skogsägare som inte skulle vilja göra det bästa för den egna skogen. De flesta skogsägarna skulle nog vilja ha god vattenvård i den egna skogen, men det är inte alltid så lätt att veta vilka åtgärder som behövs just på det området. Schneider poängterar att flera inser att agera, då man ser konkreta konsekvenser som kanske till och med påverkar den egna hemtrakten. Något så konkret som en smutsig sjö i följd av mycket avrinning från jord- och skogsbruk kan vara en tydlig anledning att förbättra vattenvården i den egna skogen.

Efter en givande paneldiskussion avslutades kvällen med visning av kortfilmen Flödande skog, där tittaren togs med på en terapeutisk färd genom olika skogslandskap. Ofta talar vi mycket om den ekonomiska biten och hur skogen bäst kan utnyttjas, men filmen tar upp något som är en central del av den finska folksjälen, det vill säga värdet av den orörda skogen i dess enkla form av att existera och dess helande och lugnande effekt på individen.

Taggar

Du kanske också är intresserad av...

  • Näringens färd från skog till hav - vår nya kampanjfilm

    Pressmeddelande , Publicerat:

    Idag är vi stolta att lansera vår nya kampanjfilm som lyfter fram hur aktiviteter på land påverkar havets hälsa samt vikten av att minska näringsbelastningen och skydda våra strandmiljöer.

    Läs mer om artikeln: Näringens färd från skog till hav - vår nya kampanjfilm

  • Utdikade myrskogar - vad är problemet?

    Nyhet , Publicerat:

    Finlands markyta genomskärs av en och en halv miljon kilometer diken för att skapa bättre ekonomisk lönsamhet i våra myrskogar. Det här förorenar vattnen, utarmar artrikedomen och leder till ökade klimatutsläpp. Näringsutsläppen är stora i Bottenviken.

    Läs mer om artikeln: Utdikade myrskogar - vad är problemet?