Våtmarker - naturens vattenreningsverk

Vad är en våtmark?

En våtmark är ett vegetationstäckt område som ständigt eller största delen av året är mättat med vatten. Våtmarker kan bestå av allt från kärr och myrar till flodmynningar och grunda kustområden. Den biologiska mångfalden i våtmarker är imponerande, med arter som ofta är hotade eller ovanliga i andra miljöer.

Olika typer av våtmarker

Våtmarker kan vara naturliga, återskapade eller konstruerade.

Naturliga våtmarker har bildats utan mänsklig påverkan och har en naturlig hydrologisk balans. Dessa miljöer är särskilt viktiga för att behålla den naturliga mångfalden och fungerar som kraftfulla filter för näringsämnen.

Återställda våtmarker är tidigare torrlagda eller skadade våtmarker som har återvätts för att de ska återfå sina ursprungliga hydrologiska och ekologiska egenskaper. Återställning av våtmarker kan i praktiken innebära att bland annat täppa igen dräneringsdiken, återkoppla det naturliga vattenflödet eller att återintroducera våtmarkens ursprungliga växtlighet, för att få tillbaka både vattenrenande funktioner och biologisk mångfald.

Anlagda våtmarker skapas artificiellt av människor, ofta för att uppnå specifika miljömål som att förbättra vattenkvalitet eller minska översvämningsrisk. Dessa våtmarker kan fungera väl i jordbruksområden eller urbana miljöer, där de hjälper till att fånga upp näringsämnen och sediment, samtidigt som de ökar den biologiska mångfalden.

Våtmarkernas ekosystemtjänster – naturens gratisarbete

Våtmarker erbjuder flera ekosystemtjänster, som på olika sätt gynnar både naturen och oss människor:

Näringsfällor

Genom att filtrera näringsämnen som kväve och fosfor, minskar våtmarker övergödningen i våra vattendrag. Eftersom vattenflödet saktas ner i våtmarken hinner partiklar sedimenteras partiklar och näring bindas i växtlighet och jord.

Skydd mot översvämningar

När stora mängder vatten tillförs snabbt, som vid kraftiga regn eller smältande snö, fungerar våtmarker som svampar. De lagrar vattnet tillfälligt och minskar därmed risken för översvämningar nedströms.

Kolsänkor

Många våtmarker binder stora mängder kol och fungerar därför som kolsänkor, vilket är viktigt för att mildra klimatförändringen. Vissa typer av våtmarker, som torvmarker, kan binda kol i tusentals år.

Stöder biologisk mångfald

Våtmarker är hem för ett rikt djur- och växtliv. Fåglar, groddjur, fiskar och insekter finner skydd och föda i dessa miljöer, och många hotade arter är beroende av våtmarker för sin överlevnad.

Våtmarker som naturliga vattenfilter

En av våtmarkernas mest uppskattade egenskaper är deras förmåga att rena vatten. Genom att vatten rinner långsamt genom våtmarken hinner föroreningar sedimenteras och växterna kan ta upp näringsämnen som kväve och fosfor, vilket annars skulle orsaka övergödning längre ned i systemet. I Finland har anlagda våtmarker visat sig effektiva för att minska näringsläckage från jordbruket och skydda känsliga vattendrag, något som har en stor betydelse för att motverka övergödningen i Östersjön.

Risker och utmaningar med våtmarker

Våtmarker erbjuder många fördelar, men det finns också risker om de inte sköts på rätt sätt. En våtmark som är felplacerad eller dåligt underhållen kan tvärtom öka näringsläckaget. Dessutom kan utsläppen av näring, jordpartiklar och växthusgaser rentav öka under de första åren efter att en våtmark anlagts, även om våtmarken i det långa loppet kommer att stabilisera närings- och vattenflödet i området. Våtmarkens läge, storlek och vattenflödets riktning är viktiga faktorer att ta i beaktande för att optimera våtmarkens renande funktion. För att våtmarker ska fungera optimalt och inte orsaka mer skada än nytta behöver vi därför noggrann planering, skötsel och regelbunden uppföljning av dem.

För att våtmarker ska ha en positiv inverkan

För att våtmarker ska bidra positivt till vattenkvaliteten i våra vattendrag och till skyddet av Östersjön krävs noggrann planering och skötsel av dem:

Plats och utformning: Det är avgörande att placera våtmarker på strategiska platser i landskapet för att maximera deras kapacitet att fånga upp och binda näringsämnen.

Flödeskontroll: Genom att reglera flödet kan man minska risken för överbelastning och optimera näringsupptaget. Detta kan göras genom att bygga olika flödesreglerande strukturer.

Övervakning och underhåll: Regelbundna kontroller av vattenkvalitet och växtlighet hjälper att identifiera och lösa potentiella problem. Att följa upp och anpassa skötselåtgärder kan vara avgörande för våtmarkens långsiktiga funktion.

Hur våtmarker kan gynna Östersjön

Genom att anlägga våtmarker nära jordbruk, skogsbruk och urbana miljöer kan vi fånga upp och binda näringsämnen innan de når Östersjön och orsakar övergödning. Ett nätverk av välplanerade våtmarker kan därmed agera som ett naturligt skydd för vårt hav. I Finland har anlagda våtmarker redan använts för att fånga upp fosfor och kväve från stormvatten, vilket har gett konkreta positiva effekter på vattenkvaliteten.

Våtmarker renar våra vattendrag och främjar ett hälsosamt vattenflöde från skog till hav. Att skydda och återställa våtmarker, samt anlägga nya, kan på så vis bidra till ett renare Östersjön samtidigt som vi tar vara på våtmarkernas rika biologiska mångfald. Genom att kombinera våtmarker med andra naturbaserade lösningar kan vi skapa ett starkare och mer motståndskraftigt ekosystem som gynnar både människor och naturen.

Källor:

Alikhani, S., Nummi, P., & Ojala, A. (2021). Urban wetlands: A review on ecological and cultural values. Water, 13(3301), 1–47.;

Kingsford, R. T., Basset, A., & Jackson, L. (2016). Wetlands: Conservation’s poor cousins. Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems, 26(5), 892–916.;

Nummi, P., & Holopainen, S. (2020). Restoring wetland biodiversity using research: Whole-community facilitation by beaver as framework. Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems, 30(8), 1798–1802.;

Wahlroos, O., Valkama, P., Mäkinen, E., Ojala, A., Vasander, H., Väänänen, V. M., Halonen, A., Lindén, L., Nummi, P., Ahponen, H., Lahti, K., Vessman, T., Rantakokko, K., & Nikinmaa, E. (2015). Urban wetland parks in Finland: Improving water quality and creating endangered habitats. International Journal of Biodiversity Science, Ecosystem Services & Management, 11(1), 46–60.;

Xu, X., Chen, M., Yang, G., Jiang, B., & Zhang, J. (2020). Wetland ecosystem services research: A critical review. Global Ecology and Conservation, 22, e01027.;

WWF.fi;

Sveriges lantbruksuniversitet

Taggar