blogg/bernts_blogg
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Vinter mot det okaenda.jpg

Vem är Bernt?

Miljöministrar kommer och går, men Natur och Miljö består. Natur och Miljös verksamhets-ledare Bernt Nordman har följt med den finländska miljö-politiken från paradplats sedan början av 2000-talet. Bernts teser är att beslut skall bygga på korrekt fakta, att de skall motiveras öppet och trovärdigt och att politiken skall vara långsiktig och konsekvent.

Bernts inlägg

Dagen efter ... ännu ett HELCOM-möte

04.10.2013 kl. 09:14

Gröntvätt av jordbruksstöden

27.06.2013 kl. 08:54

Ny bas för miljöarbetet på EU-nivå

20.06.2013 kl. 15:43

Tummen ner för nytobak i jordbruksmiljön

26.04.2013 kl. 08:56

Nio orsaker till att Talvivaara bör stängas

24.04.2013 kl. 14:00

Virkesproduktion på torvmark illa för klimatet

19.04.2013 kl. 12:04

Gröntvätt av jordbruksstöden

27.06.2013 kl. 08:54
Den politiska överenskommelsen om EU:s nya jordbrukspolitik (CAP) för de kommande sju åren var en stor besvikelse ur miljösynpunkt. Förgröningen blev utspädd gröntvätt.

Utgångspunkten för kommissionens förslag till CAP-reform för några år sedan var bra: För att jordbruksstöden skall kunna bibehållas på nuvarande massiva nivå (40 % av EU:s budget) måste miljöstyrningen stärkas. På en europeisk nivå har jordbruket stora miljömässiga utmaningar, bl.a. förlust av biologisk mångfald, förorening av vattendrag, kemikalisering, oetisk behandling av produktionsdjur och utarmning av jordmånen.

Miljöorganisationerna anser att samhället nog skall stöda hållbar livsmedelsproduktion och ge ersättning för alla de viktiga ekosystemtjänster som jordbruket kan erbjuda, men att de nuvarande stödsystemen inte leder till en miljöanpassning av jordbruket.

Jordbrukssektorns lobbyorganisationer satte igång en massiv kampanj mot förgröningen och lyckades till slut urvattna reformen på många väsentliga punkter. EEB:s kritik av den politiska uppgörelsen mellan Rådet, Parlamentet och Kommissionen är ord och inga visor. Kraven på variation gällande odlingsväxter och ekologisk areal har nu så många kryphål att miljönyttan kan bli alldeles marginell.

En liten tröst är att misslyckandet på EU-nivå behöver inte innebära en katastrof för Finlands del. Genom det nationella miljöstödssystemet, som under nästa period kommer att heta miljöersättningar, kan samhället ge morötter till jordbrukare som vill minska miljöbelastningen. Det återstår att se om det ännu går att få in någon form av vettig miljöstyrning också i de direkta stöden (pelare 1) på nationell nivå.

Misslyckandet i Luxemburg får inte upprepas när bollen kommer hitt till Helsingfors.