Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Dina cookieinställningar har sparats.
Foto: Helsingfors universitet, Katarina Lönnström

Miljö

Baljväxter och miljön

Jordbrukets miljöproblem

Baljväxter som miljöhjälte

Det finns cirka 19 000 olika arter av baljväxter i världen. Alltifrån örter till buskar och träd. Men visste du att det också finns vilda baljväxter i Finland? Kärringtand, röd klöver och häckvicker är alla exempel på vilda baljväxter. I Finland odlar vi både kultiverade baljväxter som bondbönor och vilda baljväxter som vitklöver.

De vilda baljväxterna odlas till exempel i åkerkanter som ogräsbarriärer eller i vallar. En vall är en åker som sås med gräs och klöver (baljväxter) för att sedan slås och bli till djurfoder. Kor, får och andra idisslare utfodras i hög grad med vall. En flerårig vall med samodling av klöver- och gräsarter kräver inget syntetiskt kvävegödsel och förhindrar erosion i flera år. Den binder förutom kväve från luften också kol tack vare de djupa gräsrötterna. Blommorna på vallen attraherar dessutom flera pollinerare. Nuförtiden utnyttjas dessa egenskaper av flera jordbrukare som sår bottengrödor som vitklöver i spannmålsodlingarna.

Baljväxter är ett samlingsnamna för bönor, ärter, linser och jordnötter. Av de ätbara baljväxterna är det framförallt olika bondbönor och ärter som odlas i Finland. De baljväxter som har näringsrika, mjuka frön i sina frukter (baljorna) kallas trindsäd. Till dessa hör bland annat bondbönor (Vicia faba), ärter (Pisum sativum), sötlupin (Lupinus angustifolius) och trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris). De kan alla odlas i vårt land. Andra viktiga baljväxter för oss människor är sojabönan (Glycine max), kikärter (Cicer arietinum), linser (Lens culinaris) och jordnötter (Arachis hypogaea). Många bönsorter som du kan köpa torkade i mataffären är av släktet Vigna. Till exempel mungböna, kidneyböna och ögonböna. Torkade Phaseolus-bönor kan du köpa som vita, bruna eller svart bönor.

Baljväxter hör till de proteinkällor som har lägst koldioxidavtryck och som också har andra positiva effekter på miljön. Några av dessa effekter är minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, fixering av kväve från luften till marken, förbättrad jordmån och markstruktur, samt ökad biologisk mångfald. Läs mer om baljväxternas miljöfördelar genom att klicka på någon av bilderna ovan.

Källor och vidare läsning

Pihvin korvaaminen pavuilla näkymä (journal.fi)

Hillintä - ilmasto-opas.fi

Forskare: Därför är baljväxter framtidens hållbara livsmedel - Aktuell Hållbarhet (aktuellhallbarhet.se)

Papuja pallon parhaaksi 28.9.2020: Tuoko palkokasvien viljely ruokaturvaa ja huoltovarmuutta? - YouTube